Samhällstrendernas påverkan på kommunal avfallshantering - Ett tio-årigt perspektiv

Miljö & Avfallsbyrån har kartlagt trender och tendenser i vår samtid och utifrån dem bedömt hur kommunala avfallstjänster och kommunal avfallsorganisation påverkas i ett tioårigt perspektiv.

Framför allt framstår tilltagande bekvämlighet och krav på enkelhet, ökad rörlighet i arbete och fritid, digitalisering, plattformsbaserade affärsmodeller och teknik för maskinell avfallssortering som de trender som kommer att vara av störst betydelse för kommunal avfallshantering.

Den övergripande slutsatsen är att bara de avfallsorganisationer som skaffat sig den kompetens som krävs för att kunna dra nytta av teknikutvecklingen kommer att kunna svara upp mot de ökade krav och förväntningar som samhällstrenderna för med sig och därmed leda utvecklingen. De minsta organisationerna riskerar att inte kunna svara upp mot förväntningarna, med ett ökat spann i servicegrad som följd. Pressen på de minsta organisationerna att knyta till sig mer kompetens kommer att öka.

Bedömningen är att om tio år är det kommunala uppdraget att samla in och ta hand om hushållens avfall och därmed jämförligt avfall, i allt väsentligt detsamma som idag. Kunderna förutsätter en ökad service för att delta i källsortering, vilket medför att insamlingen av avfall av olika slag sker mer fastighets- eller kvartersnära. Robotiserad sortering av grovavfall har etablerats på vissa håll och resulterar där i mindre och mer lättplacerade, återvinningscentraler där fokus i första hand ligger på vad som är säljbart och vad som ska vidare för att sorteras inför återvinning. Fastighetsnära insamling av grovavfall har ökat i omfattning igen. Mekanisk eftersortering har på flera håll givit möjlighet att komplettera källsortering och ge utrymme för andra fraktioner att källsorteras fastighetsnära. I förekommande fall behöver avfallsorganisationerna kompetens i styrning av automatiserad sortering. Avfallsanläggningarna har om tio år generellt blivit större och färre.

Kundkontakter har i större omfattning digitaliserats och allt större mängder information hanteras. Utvecklingen ger möjlighet till mer avancerad, individualiserad dialog och skräddarsydda tjänster för att stötta utvecklingen uppåt i avfallshierarkin. Organisationerna behöver vara mer kunniga i digital teknik för att utveckla och dra nytta av informationsflödena.

Andelen insamling i egen regi kan komma att öka som en följd av ökat behov av kundkontakt, kostnadskontroll och flexibilitet att utveckla tjänsteutbudet. Men insamling i egen regi kan också ha minskat som en följd av att entreprenörerna kan skaffa sig ett kompetensförsprång inom digitalisering och informationshantering som kan utnyttjas vid insamling via entreprenör. Vare sig insamlingen sker i egen regi eller inte behöver avfallsorganisationen ha kunskap om tekniken.

Förberedelse för återanvändning och försäljning av begagnat, antingen i egen regi till slutkonsument eller till en aktör som i sin tur säljer varorna, kommer behöva få större fokus i den kommunala avfallsorganisationen.

De kommuner som framgångsrikt leder utvecklingen uppåt i avfallshierarkin har nära samarbete mellan avfallsorganisationen och andra kommunala roller såsom fysiska planerare, upphandlare och miljöstrateger. Avfallsorganisationen behöver ha tid och kompetens att hitta och initiera denna intrakommunala samverkan; vara drivande, motivera, utbilda och följa upp. Fler aktörer har engagerat sig i insamling av avfall och initiativen från nischaktörer ställer krav på den kommunala organisationens förmåga att identifiera och initiera samarbete även med dem. Kanske behöver nischaktörerna hjälp med logistiksamordning. Avfallsorganisationen behöver också kunna lägga tid på att samla den allt mer spridda avfallsstatistiken för att skapa en trovärdig måluppföljning.

Redan idag är det brist på t.ex. driftledare, chaufförer och upphandlare i många kommunala avfallorganisationer. Om tio år behövs dessutom ny expertis inom till exempel IT och juridik men också personer med ansvar att hitta och forma nödvändiga samarbeten med producenter och nischaktörer samt med andra kommunala funktioner. Rörligheten på arbetsmarknaden ökar och om tio år är det också svårare att behålla kompetensen. Nätverkande och kompetensöverföringsmodeller måste fungera bra och branschen har om tio år gemensamma och långsiktiga rekryteringssatsningar. För att locka och behålla specialister och för att ha tillräckliga resurser och volymer för att investera i till exempel utrustning för insamling och behandling behöver samverkan ske i större omfattning.


Skriv ut:

Datum