Sammanställning av resultat från långliggande försök med biogödsel i Norden

Sammanfattning: Det finns ett begränsat antal nordiska växtodlingsförsök där man studerat olika aspekter av biogödsel. Ett problem med att sammanställa dessa är att försöksplaneringen varierar och det är inte alltid samma sak som studeras. I detta projekt redovisas resultat från försök med biogödsel på ett överskådligt och pedagogiskt sätt.

Biogödsel är ett säkert gödselmedel vars kväveverkan ofta motsvarar dess innehåll av ammoniumkväve. Störst kväveeffekt, jämfört med mineralgödsel, har uppmätts när biogödsel spridits till grödor med lång vegetationsperiod som vall och sockerbetor. Biogödsel har ofta ett högt pH vilket medför ökad risk för förlust av kväve under lagring och spridning jämfört med stallgödsel. Försök visar dock att spridning av biogödsel kan ge lägre spridningsförluster av kväve jämfört med - spridning av grisflytgödsel. Detta beror sannolikt på att biogödseln ofta har en lägre halt av torrsubstans (TS) jämfört med stallgödsel, vilket gör det lättare för den att tränga ner i marken. För att minimera kväveförluster från biogödsel är det viktigt att lagra biogödsel under täckning samt att snabbt bruka ner den i jorden efter spridning. Kväveutlakningsförsök med biogödsel visar tendens till lägre kväveutlakning från fält som fått biogödsel jämfört med stallgödsel, men skillnaden var inte signifikant. 

Under rötningen dör ogräsfrön och flera patogener samtidigt som luktintensiteten minskar. Biogödsel har ibland ett högre innehåll av växtnäring per volymsenhet än stallgödsel. En hög näringstäthet medför att kostnader för spridning och markpackning kan minska om samma mängd växtnäring ska spridas. Att regelbundet använda biogödsel framför mineralgödsel ökar också kolhalten i jorden och dess kvävemineraliserande förmåga. Vidare medför användning av biogödsel minskad risk för brist på mikronäringsämnen jämfört med om grödan endast får mineralgödsel. Halten tungmetaller i biogödseln varierar mellan olika anläggningar och under året. Studier som undersökt biogödsel baserad på matavfall har endast funnit låga halter av tungmetaller, bortsett från zink där halten var högre (132-422 mg Zn/kg TS) vilket kan begränsa mängden biogödsel som kan tillföras per hektar åkermark.


Skriv ut:

Datum