Substratmarknadsanalys. Sammanställning och analys av substratmarknaden

Sammanfattning: En stor del av de studerade biogasanläggningarna upplever konkurrens om substraten. I Skåne och Halland utgör slakteriavfall en betydande andel, medan endast en anläggning i Västra Götaland använder slakteriavfall. Andelen matavfall varierar i Skåne mellan noll och 35 procent. Samtidigt anger anläggningarna i Västra Götaland att de använder 50-100 procent matavfall. Ingen använder gödsel i Västra Götaland. I Skåne och Halland varierar detta mellan 8 och 80 procent.

Det finns stor potential att producera mer biogas i södra Sverige och regionerna arbetar aktivt för att utveckla och underlätta produktion, distribution och användning av biogas. Ett politiskt mål i Västra Götaland är att producera och använda 1,2 TWh biogas per år från år 2020 och ett delmål är att producera och använda 0,3 TWh per år 2013. I Skåne finns ett mål på att man 2020 ska producera och använda 1,4 TWh biogas.

Projektet har haft som syfte att tydliggöra marknaden för substrat regionalt för att kunna uppskatta hur tillgång och efterfrågan på biogassubstrat ser ut i nuläget och hur den kan komma att se ut år 2020.  De substrat som studerats är organiskt utsorterat hushållsavfall (matavfall, restauranger, storkök, handeln), avfall och restprodukter från industrin samt gödsel.  Grödor och avloppsslam ingår inte i denna studie. Framställning av biogas genom termisk förgasning inkluderas inte hellre. Geografiskt är studien avgränsad till att undersöka biogasanläggningar i Skåne, Halland och Västra Götaland samt Värmland, Örebro, Jönköping, Kronoberg och Blekinge.

Konkurrensen om attraktiva substrat har ökat och medför högre kostnader för biogasanläggningarna.  Intervjuerna har gett en tydlig prisbild för de tre mest förekommande substraten. Anläggningarnas mottagningsavgift för matavfall varierar mellan 0 och 1000 kr per ton medan kostnaden för gödsel utgörs av transportpriserna.  Priset på substrat från industriellt matavfall är i hög grad beroende av metanutbyte och efterfrågan från andra användare, som exempelvis djurfoderproducenter. Priset som anläggningarna betalar för slakteriavfall kan uppgå till 100 kr per ton medan djurfoderproducenter som konkurrerar om avfallet har en mycket högre betalningsförmåga och har betalat upp till 2000 kr per ton. 
Studien visar också att substrat kan transporteras mycket långa sträckor (över 300 mil) innan energibalansen för systemet blir negativ. Intervjuerna har visat att längsta avståndet för transport av substrat till de studerade biogasanläggningarna är 30 mil i genomsnitt.


Skriv ut:

Datum