Syntesrapport lakvatten

En sammanställning av utvecklingsprojekt finansierade av RVF och Avfall Sverige under 20 år

RVF och Avfall Sverige har under många år finansierat ett flertal studier som behandlar lakvatten ur olika perspektiv. För att kunna gå vidare med ett strategiskt arbete i sitt utvecklingsarbete inom lakvatten har Avfall Sverige låtit sammanställa erfarenheter och slutsatser från projekt inom lakvattenområdet som har genomförts med finansiering från RVF och Avfall Sverige sedan 1991.

Studien behandlar 40 lakvattenrapporter som publicerades i RVFs och Avfall Sveriges publikationsserier under åren 1991 till 2010. Lakvattenrapporterna delas in i åtta kategorier: Metoder för lakvattenbehandling, biologiska reningsmetoder, ammoniakavdrivning i samband med luftade dammar, kemiska reningsmetoder, mekaniska reningsmetoder, karakterisering av lakvatten, mutagena och hormonella effekter i lakvatten samt kriterier för utsläpp av lakvatten. Innehållet i de olika rapporterna presenteras i kapitel tre, och i kapitel fyra diskuteras erfarenheter och slutsatser från projekten. En sammanställning av syfte, genomförande och slutsatser för samtliga 40 lakvattenrapporter finns i bilagan till denna rapport.
Under första hälften av 2000-talet publicerades ett stort antal rapporter inom lakvattenområdet och många av dessa berörde biologisk rening av lakvatten. Potentiella problem orsakade av biologiska metoder för lakvattenrening, såsom ammoniakavdrivning i samband med luftade dammar och skador på grödor orsakade av bevattning med lakvatten, har uppmärksammats i ett antal rapporter. På senare tid har intresse riktats mot lakvattnets ändrade sammansättning i och med skärpt lagstiftning på deponeringsområdet. Utfällning av tungmetaller i lakvatten har identifierats som en allt viktigare behandlingsåtgärd för framtida lakvatten.

I slutsatserna i denna rapport konstateras att framtidens lakvattenhantering kommer att karakteriseras av en fortsatt strävan mot lokal behandling då svenska avloppsreningsverk i allt mindre grad kommer att vara villiga att ta emot lakvatten och andra industrivatten. Lokala behandlingssystem kommer att behöva anpassas efter förändringar i framtida lakvatten som en konsekvens av förändrade förutsättningar på deponier. Ökad återvinning och behandling av avfall på många avfallsanläggningar leder också till ökade mängder av dag- och processvatten från mottagnings-, sorterings-, behandlings- och lagringsytor som måste hanteras. Pågående och kommande sluttäckning av deponier medför minskade lakvattenvolymer vilket gör att lakvattenanläggningarna, å ena sidan, kommer att behandla ett lägre flöde samtidigt som föroreningskoncentrationerna kommer att vara höga under längre tid. Därmed kommer diskussionen om vem som har det långsiktiga ansvaret för deponiövervakning inklusive lakvattenbehandling att vara aktuell under en längre tid framöver.


Skriv ut:

Datum