Tillståndsvillkor och luktförekomster vid biogasanläggningar i Sverige

Sammanfattning: Slutsatsen av undersökningen är att klagomål på lukt inte är dominerande hos de undersökta anläggningarna. Majoriteten av de undersökta befintliga biogasanläggningarna har aldrig fått in klagomål på lukt, men studien visar att det i större utsträckning inkommer luktklagomål gentemot samrötningsanläggningar i jämförelse med övriga anläggningstyper. Utifrån genomförd undersökning syns inte något samband i hur verksamheternas villkor i tillståndsbesluten är formulerade och om det uppkommit klagomål på verksamheten. Därmed verkar inte villkorsformuleringen ha någon betydelse om det inkommer klagomål på lukt eller ej. 

Aktuellt projekt har fokuserat på att besvara frågorna kring villkorsformuleringar och luktförekomster vid svenska biogasanläggningar. Undersökningen har utförts mellan januari och maj 2014. Syftet med projektet har varit att kartlägga faktiska anmälningar om luktförekomster samt att undersöka anläggningarnas miljötillstånd utifrån specifika villkor eller skrivningar kopplade till luktfrågan. I projektet har totalt 46 anläggningar undersökts. Fyra av anläggningarna har endast inkluderats i villkorsgranskningen då de inte erhållit tillstånd eller ännu inte är i drift. De resterande 42 anläggningarna har undersökts både utifrån luktklagomål och villkorsgranskning. Majoriteten av de undersökta anläggningarna var så kallade samrötningsanläggningar, där olika organiska avfallstyper behandlas. Även ett antal gårdsanläggningar, där i synnerhet gödsel och odlingsrester hanteras, har ingått i kartläggningen, samt några förbehandlingsanläggningar och avloppsreningsverk med biogasproduktion.

Gällande villkorsformuleringen i tillståndsbesluten för biogasanläggningarna behandlas lukt antingen genom en generell formulering eller ett tekniskt specifikt villkor. Vad som framgår i undersökningen är att det inte finns någon direkt likhet i villkorsformuleringarna, utan samtliga luktvillkor är författade utifrån fall till fall. Det finns ingen tydlig skillnad i utformningen av villkor och typ av anläggning. Det finns inte heller någon tydlig tendens att äldre villkor är utformade på ett särskilt sätt och nyare är formulerade på visst sätt. Däremot syns en viss trend att nyare tekniskt specifika villkor är formulerade med funktionskrav istället för specifika behandlingsmetoder. Vidare finns även likheter i vissa formuleringar om det är samma länsstyrelse eller handläggare som hanterat ärendet. 

Av de 42 anläggningarna som undersökts gällande inkomna luktklagomål har det på 13 av dessa, någon gång sedan anläggningarna etablerades, inkommit klagomål på lukt. Enligt undersökningen berör majoriteten av luktklagomålen Sveriges samrötningsanläggningar. Ett klagomål finns registrerat på en gårdsanläggning och ett klagomål har inkommit på övriga anläggningstyper. Luktförekomsterna uppkommer antingen konstant eller vid vissa tillfällen. Klagomålen inkommer vanligen från närboende. 

Orsakerna till inkomna luktklagomål varierar från fall till fall. Det finns ingen tydlig tendens att vissa typer av klagomål inkommer på vissa typer av anläggningar. Däremot anges oftast att luktförekomsten orsakas av att anläggningen har problem med haverier och överjäsning. Klagomålen har i vissa fall orsakats av andra industriverksamheter, såsom närliggande slakterier. Klagomål har även inkommit gentemot hela anläggningen, om biogasanläggningen utgör en del av exempelvis en avfallsanläggning eller ett avloppsreningsverk. Det har i dessa fall varit svårt för både klaganden och tillsynsmyndigheten att avgöra var lukten kommer ifrån. Ytterligare orsaker till klagomål har varit materialhanteringen eller att anläggningarna haft inkörningsproblem och konstruktionsfel. Klagomålen har då oftast inkommit redan vid start och verksamheten har orsakat luktproblem innan anläggningen är i full drift. Ofta anges orsakerna till lukt vara en kombination av flera källor. 

Syftet med projektet har varit att ta fram två separata rapporter. En kring faktiska luktutsläpp och vidtagna åtgärder (denna rapport) samt en kring metanläckage från uppgradering och konsekvensen av ställda krav (”Metanutsläpp från restgas vid uppgradering”, Avfall Sverige rapport 2015:05).


Skriv ut:

Datum