Validering av hygieniseringsmetod för torrötning, förstudie

Sammanfattning: Torrötning är en behandlingsteknik som rönt stort intresse i Sverige de senaste åren. En anläggning finns i drift sedan några år och flera är på väg att uppföras. Torrötning betraktas som ett intressant alternativ till traditionell våtrötning. Fördelar med torrötning jämfört med våtrötning är bl.a. att rötkammarvolymen och uppvärmningsbehovet blir mindre, att systemet tål förorenat substrat bättre samt att en stor del av problematiken kopplat till våtrötrester (transporter, rejektvattenbehandling etc.) kan undvikas.

Krav på hygienisering av organiska restprodukter gäller såväl ABP-förordningarna som certifieringsreglerna för biogödsel (SPCR 120). Torrötning kan i normalfallet inte använda sig av extern pastörisering som är ”standardmetoden” vid våtrötning då den metoden bygger på att man har ett pumpbart substrat i en totalomblandad process. ABP-förordningarna medger dock att alternativa metoder används om dessa ger motsvarande hygieniseringseffekt. Prövning av en alternativ metod görs genom en så kallad validering.

Rapporten innehåller inledningsvis en övergripande sammanställning av den lagstiftning och andra krav (ABP-förordningarna, Naturvårdsverkets allmänna råd, certifieringsreglerna SPCR120) som reglerar möjligheterna att använda alternativa hygieniseringsmetoder för torrötning. I enlighet med ABP-förordningarna är det möjligt att validera såväl tid- och temperaturkombination som partikelstorlek.

Jordbruksverket godkänner redan idag följande alternativa hygieniseringsmetoder:

  • För rötning: temperatur 52°C vid minst 10 timmar och 7 dygns uppehållstid samt 12 mm partikelstorlek
  • För kompostering: temperatur 52°C vid minst 13 timmar kontinuerlig tid samt 12 mm partikelstorlek. Det förekommer dock trumkomposteringsanläggningar som inte har krav på partikelstorlek.

Den alternativa hygieniseringsmetod som företrädesvis tillämpas i Europa är termofil rötning, där hygieniseringen sker i huvudprocessen.

En utblick i Europa visar att det finns kunskap och erfarenheter att ”hämta hem” till Sverige. Det har dock varit svårt att få tillgång till detaljerade uppgifter om respektive europeisk torrötningsanläggning som är godkänd enligt ABP-förordningarna med en alternativ hygieniseringsmetod. De europiska leverantörerna är inte helt villiga till att lämna ifrån sig sin kunskap inom området, men sannerligen kommer sådan kunskap att finnas tillgänglig för de verksamhetsutövare som väljer utrustning från leverantörerna. Leverantörerna har samtidigt visat intresse över att, tillsammans med verksamhetsutövare i Sverige, medverka i fortsatt dialog med de svenska myndigheterna.

Denna rapport beskriver också instruktioner för hur godkännande och fullständigt valideringsförfarande kan ske i Sverige. Instruktionerna är av övergripande karaktär och borde göras mer detaljerade i samverkan med Jordbruksverket i samband med att en valideringsprocess ska påbörjas. I det fallet att ett fullständigt valideringsförfarande för en ny alternativ hygieniseringsmetod ska genomföras rekommenderas också att SVA involveras för att verifiera hygieniseringseffekten.


Skriv ut:

Datum