Datum

Viktbaserad avfallstaxa – en litteraturöversikt

Sammanfattning

Det är entydigt att avfallsmängderna, både kärl- och säckavfallet och de totala mängderna, minskar efter att en viktbaserad avfallstaxa har införts. I Sverige är mängderna kärl- och säckavfall omkring 20 procent lägre i kommuner med viktbaserad avfallstaxa jämfört med övriga kommuner. Men det finns andra faktorer som är av större betydelse för reduktionen av avfallsmängder än den viktbaserade taxan i sig och det ekonomiska incitament den ger upphov till. Det är till exempel närheten till återvinningsplatser, möjligheter till kompostering av matavfallet, informationsinsatser till hushållen, miljömedvetenheten och den inneboende moralen hos avfallslämnaren.

Siffror från studier gjorda i andra länder visar på så mycket som 45-50 procent minskning av kärl- och säckavfallet. I några av dessa studier har de totala avfallsmängderna minskat i storleksordningen 25-45 procent genom olika avfallsminimerande aktiviteter. Utifrån flera av de svenska studierna har det dock inte kunnat konstateras att mängderna kärl- och säckavfall har minskat på grund av en ökad utsortering av avfallet. Bland annat beroende på bristfälliga data över avfallsmängderna och avfallsströmmarna, det vill säga var avfallet hamnar, har den kompletta materialbalansen som krävs inte kunnat göras.

En aspekt som varit föremål för diskussion är om den viktbaserade avfallstaxan skulle orsaka ett beteende hos avfallslämnarna att avyttra sitt avfall på ett otillåtet sätt, till exempel genom dumpning eller att avfallet bränns hemma. Detta verkar vara ett mindre problem i Sverige, även om det förekommit i ett par kommuner, än vad det är i andra länder.

Acceptansen för viktbaserad avfallstaxa är mycket hög i allmänhet, bland annat eftersom den uppfattas som rättvis då avfallskostnaderna ökar ju mer avfall som man ger upphov till och därmed belastar miljön. Andra fördelar är att den ökar kvaliteten och precisionen för administrativ personal och kundservice, den kan bidra till en bättre arbetsmiljö för chaufförer samt att den inte ger upphov till några restriktioner för avfallslämnaren som har fortsatt valfrihet i hur avfallet ska avyttras.

Det förekommer farhågor att en viktbaserad avfallstaxa slår hårt mot vissa grupper i samhället som till exempel familjer med blöjbarn samt gamla och handikappade som har svårigheter att komma till återvinningsstationer och dylikt för att lämna återvinningsmaterial. En annan nackdel med taxan är att den inte skapar något direkt ekonomiskt incitament för boende i flerbostadshus. Därutöver visar studier att såväl insamlings- som administrationskostnaden ökar vid införande av viktbaserad taxa.