Viktbaserad renhållningstaxa som styrmedel

Sammanfattning

95 procent av de svenska kommuner som har infört viktbaserad renhållningstaxa är nöjda eller mycket nöjda med den nya taxan. Vikttaxan har lett till omkring 20 procent mindre avfall i säck och kärl, visar en ny svensk studie.

I Sverige är fortfarande volymbaserad taxa det absolut vanligaste när det gäller hämtning av hushållsavfall. Kostnaden styrs av storleken på kärlet eller säcken och hur ofta avfallet hämtas. Fastighetsägaren betalar samma avgift oavsett om kärlet är tomt, halvfullt eller proppfullt när det töms.

En viktbaserad taxa ger ett tydligare incitament för hushållen att minska avfallet. Varje kärl vägs vid tömning och fastighetsägaren betalar per kilo avfall. Mindre avfall och ökad källsortering och kompostering får ett omedelbart genomslag i sänkta kostnader. Varberg var först ut med vikttaxa i Sverige 1995. Sedan dess har ytterligare 25 kommuner följt Varbergs exempel.

Taxorna skiljer sig åt mellan kommunerna. 2007 varierade priset per kilo från 1,10 till 3,26 kronor, kombinerat med olika former av kärlavgifter och fasta grundavgifter. I rapporten har man samlat in enkätuppgifter från 23 av 26 kommuner med vikttaxa och gjort jämförelser med internationella studier. 95 procent av kommunerna som har svarat på enkäten uppger att de är nöjda eller mycket nöjda med den nya taxan.

Fördjupade studier har gjorts i tre kommuner: Bjuv, Linköping och Umeå. Bjuv är den enda av kommunerna som svarar annorlunda. Bjuv valde under 2008 att återgå till volymtaxa.

Rapporten visar att de kommuner som har infört viktbaserad taxa har i genomsnitt 20 procent mindre avfall i säck och kärl, jämfört med kommuner med volymtaxa. Däremot visar inte statistiken några skillnader i källsorterat material, något som förvånar rapportförfattarna som tror att en förklaring kan vara att kommuner med vikttaxa och volymtaxa mäter avfall på olika sätt.

Andra möjliga förklaringar till att avfallsminskningen inte motsvaras av en ökning av källsortering är förändrade konsumtionsmönster, ökad hemkompostering och återanvändning samt en större otillåten hantering. De redovisade insamlingsresultaten är genomsnitt för många kommuner och de lokala variationerna är mycket stora. Därför är det svårt att förutsäga effekterna av att införa vikttaxa i en enskild kommun. Det som fungerar bra i en kommun har visat sig få helt andra effekter i en annan kommun.

Rapporten redovisar flera fördelar med vikttaxa, men också nackdelar. Exempelvis är merkostnaden för den utrustning som krävs för att tillämpa vikttaxa omkring 60-70 kronor per abonnent och år, jämfört med volymtaxa. Samtidigt kan minskade mängder kärl- och säckavfall leda till att transport- och behandlingskostnaderna minskar.

Fördelar

  • Minskade mängder kärl- och säckavfall.
  • Taxan uppfattas som rättvis av hushållen.
  • Taxan har styrande effekter. Det lönar sig att minska mängden kärl- och säckavfall.
  • Hög kvalitet i kundservice och administration.
  • Möjlighet till bättre arbetsmiljö vid hämtningen.
  • Rörlig taxa kan bidra till ökat intresse för avfallsfrågor.

Nackdelar

  • Ökade tekniska och administrativa kostnader vid övergång till nytt system.
  • Risk för ökad mängd felsorterat material i källsorterat avfall.
  • Risk för att kärl- och säckavfall dumpas eller tar andra ottillåtna vägar.
  • Tekniska problem med vägning och registrering.
  • Kommunen måste hantera klagomål från hushåll som anser sig ha blivit debiterade felaktiga vikter.
  • Ingen garanti för att källsortering och hemkompostering ökar.

Skriv ut:

Datum