Här skapas hållbara affärsmodeller

I Borås ska kunskap, kreativitet och analys hjälpa företag inom textilbranschen att ställa om. ”Jag är optimist, men det kommer att kräva hemskt mycket”, säger projektledaren Adrian Zethraeus.

Smart textiles heter verksamheten inom Högskolan i Borås, som ska göra textilbranschen hållbar. En av satsningarna heter Re:textile, vilket från början var ett regionalt initiativ, men som genom bidrag från Naturvårdsverket nu skalats upp till nationell nivå. Till detta kopplas Textile & Fashion 2030 – ett regeringsuppdrag för att främja hållbar textil och hållbart mode. Högskolan i Borås är navet, och många lösningar kan också hämtas från forskningen som sker där.

Adrian Zethraeus är en spindel i detta nät av satsningar. Han kommer själv från modevärlden och presenterar sig som bryggan mellan akademin och företagen. Han har en tuff uppgift framför sig.

– Det är fortsatt så att stora volymer till låga priser dominerar och det är väldigt komplexa värdekedjor, säger han.

– Jag är optimist, men det kommer att kräva hemskt mycket. Det är ingenting som företagen själva klarar av. Det bygger för det första på att vi får en global överenskommelse och spelregler som främjar den här utvecklingen. Det andra – vilket vi börjar se nu – är konsumenter som bryr sig om hållbarhet. Det tredje är företag som kliver in och erbjuder nya lösningar.

Textile & Fashion 2030 ska jobba med såväl produktion som konsumtion. Plattformen ska bidra till att de angränsande målen i Agenda 2030 uppfylls och ska göra svensk textilsektor till en föregångare inom hållbarhet och cirkulär ekonomi.

Stort intresse

– Det kostar mycket att ställa om men det kommer att kosta mycket att INTE ställa om. Det gör att många företag nu comittar sig. En viktig del är att visa att det långsiktigt finns pengar att tjäna, säger Adrian Zethraeus.

När det gäller råmaterial kan man se två tydliga tendenser.

– Det ena är biomassa, det kommer att vara en viktig pusselbit. Att göra det på ett sätt som inte rubbar andra mål. Det andra är det tekniskt cirkulära. Mycket handlar om hur man designar material och systemen så att så mycket som möjligt kan återanvändas eller återvinnas.

– Vissa standardblandningar kommer att kunna separeras, men mycket bygger på rena materialfraktioner. Stretchjeansen blir svåra.

Renheten gäller även sådant som nitar och dragkedjor – det som sätts dit måste också kunna plockas bort och helst kunna användas igen. Det som produceras måste också kunna repareras.

– Hittills har design varit ett modeuttryck eller skapat funktion utifrån en livscykel. Men om vi har ett annat ekonomiskt system blir syftet med designen ett annat, det handlar om att skapa en lönsam produkt även för den andra och tredje loopen.

Många jobbar redan hårt med den här omställningen, menar Adrian Zethraeus. Ett syfte med plattformen är att hjälpa de som halkat efter.

Digital information

Digitalisering kan vara till stor hjälp. NFC-chip eller RFID-taggar kan användas för att skapa ett produktpass för varje plagg, med information om ursprung, vilka kemikalier som använts och hur det ska sorteras.

Tekniken används redan, exempelvis hos Berendsen som hyr ut och tvättar arbetskläder. Chip ser till att rätt persedlar kommer till rätt kund och visar hur många gånger ett plagg hyrts ut. I en automatisk sorteringsanläggning kommer sådan teknik självklart att underlätta, men även för privatpersoner kan det komma att bidra till ökad hållbarhet.

– Kläder som hängt oanvända i garderoben i ett halvår kan autogenerera en annons på Tradera, säger Adrian Zetraeus.

Ny teknik gör det också möjligt att arbeta med efterfrågestyrd produktion av kläder, istället för att producera på spekulation. Det beskrivs som framtidens sätt att handla, vilket skulle kunna minska dagens överproduktion – 40 procent av de kläder som sätts på marknaden kan inte säljas till fullpris.

Tid för omställning

– Textilindustrin kommer inte att bli grön i en svart värld, den kommer att hänga med resten av världen. Jag tror att en omställning är möjlig, men är det tillräckligt mycket tillräckligt snabbt?

Text: Karin Jönsson, Avfall Sverige


Standard ska bidra

Tillsammans med forskningsinstitutet Rise, flera aktörer i textilbranschen och med bidrag från Naturvårdsverket tar SIS, Svenska Institutet för Standarder, nu fram standarder för att säkra cirkulära flöden för textil- och modeindustrin. Bland annat diskuteras digitala informationsbärare i plagg för spårbarhet i hela kedjan från produktion till återvinning eller återanvändning, men även definiering av gemensamma termer, klassificering av material, testmetoder och återvinningstekniker. Standarderna som tas fram ska kunna vägleda såväl producenter som konsumenter.
Ett standardförslag på terminologi ska enligt planerna finnas klart i slutet av 2019.



Skriv ut: