Nu kommer nivåvakterna

I vår installerar Kalmar sensorer i nästan 500 sopkärl för att mäta fyllnadsgraden. Och Svensk Glasåtervinning, som testat i några år, installerar dem på alla återvinningsstationer.

– När vi tömmer kärl i dag är de ofta halvfulla, och det är många som inte ens är utställda så det finns verkligen en effektivisering att göra. Sensorn tror vi kommer att vara en del av hur vi samlar in avfall i framtiden, säger Niclas Beermann.

Han ansvarar för insamlingen inom Kalmarsundsregionens Renhållare, KSRR och leder testet av de små sensorerna från spanska Wellness Telecom.

Under våren installeras nivåvakter i kärl vid såväl villahushåll som i flerfamiljshus. De kopplas upp mot LoRa-nätverket, som ägs av Kalmar Energi, och vidare in till bolagets affärssystem. Under ett år ska såväl sensorer som nät och möjligheterna att styra hämtningen utvärderas. På sikt är målet att ruttplaneringen ska styras av den information som samlas in.

Potent teknik

Sensorerna kan ersätta dagens taggar – man får ju ett kvitto på att kärlet är tomt – men även en rad andra funktioner kan byggas in, exempelvis temperaturmätning.

Det finns en rad olika varianter av sensorer. Nordvästra Skånes Renhållning AB, NSR, testar en, utvecklad tillsammans med Bintel, där kunden själv via ett reglage signalerar att de önskar tömning (se Avfall och Miljö nr 3 2018).

– Det kanske ska vara olika sensorer beroende på var kärlet står, funderar Niclas Beermann.

– Vi tror att sensorer kommer att bli vanliga, men priserna måste bli rimliga. Taxestrukturen behöver man också se över – det finns många frågor kopplade till ett sådant paradigmskifte.

Glasinsamlingen frälst

Svensk Glasåtervinning inledde ett försök med nivåvakter i sina igloor redan 2015. Det har gett så gott resultat att de nu beslutat förse glasinsamlingen vid alla återvinningsstationer med sensorer. Efter sommaren ska de vara på plats.

– Vi har problem med överfyllnad vid säsonger. Glaskonsumtionen ökar extremt under jul och midsommar, men också när solen tittar fram. Det kan vara svårt se konjunkturer när glasmängderna ökar. Med den här tekniken är vi inte blinda längre, säger Peter Trimmel, affärsområdeschef för material på Svensk Glasåtervinning.

Till skillnad från de övriga bolagen inom Förpacknings- och tidningsinsamlingen samlar de själva in sitt material. De anlitar en rad entreprenörer för transporterna, och något ruttplaneringssystem finns inte. Men systemet visar prognoser för när respektive behållare är full och beräknar hur många igloor som varje bil kan tömma.

Kostnadseffektivt

Tekniken kommer från svenska Smart Recycling i Norden. Utrustningen hyrs genom ett femårigt kontrakt. Den nya modellen har utbytbart batteri, vilket ger en livslängd på åtminstone ytterligare fem år.

Returpack och Svensk Pressretur satsar nu på liknande lösningar.

– Vi är väldigt hoppfulla och tror mycket på idén. Och vi tror att vi kan räkna hem kostnaderna, vi ser att man sparar timmar och kronor på det här, säger Peter Trimmel.

 

Text: Karin Jönsson, Avfall Sverige

Foto: Niklas Lennqvist



Skriv ut: