Vätgasen kommer – första sopbilen under utveckling

Scania bygger nu en sopbil med bränslecellsteknik, som kommer att ha vätgas i tanken. Liksom i många andra svenska projekt som rör nya sopbilar sker det i samarbete med Renova.

Ännu finns den unika vätgasdrivna sopbilen bara som en prototyp, och till vissa delar bara som CAD-ritningar. Marita Nilsson, teknisk projektledare på Scania, förklarar hur det är tänkt att fungera.

– Vätgas är en energibärare och bränslecellen omvandlar den kemiska energin i vätgasen till elektrisk energi för framdrift. Det vi gör är en batterielektrisk lastbil som man sedan bygger på vätgastankar och ett bränslecellsystem. Vätgasen är ett sätt att bära med mer energi på fordonet, det sparar volym och vikt i jämförelse med motsvarande energimängd som batterier.

– Vi jobbar nära kunden i den här typen av projekt, det möjliggör att vi kan få ut bilar mycket tidigare än vi kunnat annars.

Det är många delar som ska samordnas, och mycket av det sköts av Hans Zackrisson, utvecklingschef inom logistik på Renova. Han har bland annat köpt in en särskilt anpassad bränslecell från Powercell Sweden och ett specialbyggt skåp från Joab. I vinter är det tänkt att en färdig bil ska släppas.  

Unik

Scania har nyligen byggt en handfull lastbilar med samma teknik till norska Asko. Men de är gjorda för traditionell varuleverans. Detta blir världens första sopbil byggd för vätgas. Det kräver en helt annan kraftöverföring, eftersom såväl tömning som komprimering ska kunna få sin energi från motorn även när bilen står still.

Det blir en boggi som även ska kunna tömma containrar.

– Den nya bilen ska användas för längre transporter, kunna lasta tungt och köra 8–9 mil eller längre, exempelvis med återvinningsmaterial. De här turerna kör vi i tvåskift, vilket den lämpar sig bra för, säger Hans Zackrisson.

Vätgastankarna kommer att placeras bakom förarhytten. Det gör fordonet lite längre, men man undviker den typen av olyckor som drabbade biogasbussen i Stockholm i våras.

– Största utmaningen är var allt ska få plats. Sopbilar har kortare hjulbas än vanliga lastbilar, så det blir mindre utrymme på ramen, säger Hans Zackrisson.

Pigg och tyst

Att köra på vätgas ger flera fördelar.  

– Elektrisk framdrift innebär snabb momentrespons och därmed en piggare bil jämfört med en dieselbil. Och den är tystare i och med att det inte finns någon förbränningsmotor, men pumpar och fläktar till elmaskin och bränslecellssystem ger förstås upphov till ljud, säger Marita Nilsson.

Jämfört med el ”vanlig” el bil finns det flera fördelar, menar Hans Zackrisson.

– Man slipper nattladdning. Man behöver inte heller ha två eller tre batterier som väger 500 kg styck, det tar rätt mycket av lastkapaciteten. Istället tankas bilen som en vanlig vätgasbil.  

Men det bästa med vätgasen är nollutläppen.

– Det är bara värme och vatten som kommer ut. Ur ett klimatperspektiv blir denna bättre än en biogasbil, säger Hans Zackrisson. Främsta anledningen till att vi är intresserade av vätgasdrift är miljön. Bättre än så här kan man inte komma idag, om man kan tillverka vätgasen på rätt sätt.

Grönt bränsle

All vätgas som säljs för fordon i Norden är grön. Än så länge finns dock bara fyra tankställen i Sverige. Men tack var Hans Zackrissons bearbetning av den svenska leverantören ser det ut att kunna bli en ny publik tankstation för vätgas alldeles intill Renovas huvudkontor.

– Jag hoppas nu att alla pusselbitar faller på plats. Då har vi också hjälpt göteborgarna till ytterligare ett miljövänligt bränsle.

På sikt hoppas Hans Zackrisson att Renova själv ska kunna tillverka sin egen vätgas.

– Det hade varit fräckt att sätta solceller på taket till kontor och garage, göra vätgas av energin och tanka sopbilar på det.

Men hur är det då med säkerheten? Vätgas är både brandfarligt och explosivt.

– Det krävs att det ansamlas en ansenlig mängd i ett slutet utrymme, för att det ska bli en explosion. Men vätgasen är lätt och slinker snabbt ut och upp i luften. Dessutom konstrueras vätgastankar för att klara över 200 procent av det tryck som de håller. Alla bränslen är farliga om man hanterar dem fel. Vi får lära oss att hantera de här nya bränslena, säger Marita Nilsson.

Nyttig – och rolig – teknikutveckling

Renova och Hans Zackrisson har lång erfarenhet av att utveckla fordonsteknik. I våras presenterades världens första sopbil byggd för eldrift av Volvo, framtagen i samarbete med Renova och Kretslopp och vatten. Den har ännu inte tagits i drift; fler tester väntar innan den kan användas i daglig produktion. Hans Zackrisson är dock övertygad om att den så småningom kommer att fungera utmärkt vid insamling i tätbebyggda områden.

– Vi behöver många lösningar för att fasa ut fossila bränslen, säger han.

Att Renova är så aktivt för att utveckla avfallsbranschens fordon är en självklarhet, menar Hans Zackrisson.

– Det ligger i vårt ägardirektiv att vi ska ligga i framkant av teknikutvecklingen med koppling till miljön. Vi påverkar miljön rätt mycket med våra bilar som startar och stoppar ofta. Sedan är det också rätt roligt – det är inte fel att ha kul på jobbet.  

Marita Nilsson är nöjd med samarbetet:

– Den här typen av utvecklingsprojekt ställer högre krav på kunden, men så får de också en väldigt cool bil, skrattar hon.

Men nästa projekt då, när vätgasbilen väl rullar i Göteborg?

– Då har jag en annan idé, säger Hans Zackrisson. Vi har börjat titta på metanol/etanolJag håller på att läsa på och har kontaktat Maria Gran, som är professor på Chalmers. Det är ett komplement som kan bli intressant.

Text: Karin Jönsson, Avfall Sverige

Fakta

Vätgas, H2, är det vanligaste och det lättaste grundämnet. Det är en energibärare som kan framställas av flera olika energikällor. I Norden är all vätgas som tankas i fordon framställd från förnybara energikällor. 

Lagring: De vanligaste sätten att lagra vätgas är i komprimerad form vid 200–700 bar eller i flytande form, vilken den antar vid –253 grader Celsius.

Energieffektivitet: Det går åt cirka 50 kWh för att producera ett kilo vätgas. 1 kg vätgas ger 33 kWh energi, vilket räcker till exempel för att köra 10 mil med en personbil med bränslecell.

Kostnad: Det kostar ungefär 40-70kr per kg att producera vätgas med elektrolys. Ungefär hälften av kostnaden kommer från elen som används i framställningen, resten är kostnader för investering och drift av elektrolysören. Kostnaderna blir lägre och lägre i och takt med att kostnaderna för elektrolysrören minskar.

Källa: Vätgas Sverige



Skriv ut: