Goda exempel på användning av symbolsystemet

Här kommer vi publicera goda exempel på användning av symbolsystemet. Just nu har vi goda exempel från Skellefteå och Vakin! 

I början av oktober gick startskottet för Skellefteås införande av symbolsystemet med en workshop för personalen på deras återvinningscentraler. 

All personal deltog i workshopen och diskuterade ikonerna samt vad de omfattar och på vilken container just den ska sitta på. 

-    Inför all kommunikation till våra invånare är målet att kommunikationen först ska ske internt innan vi går externt. När vi nu får tillgång till ett nytt, nationellt system vill vi, innan vi skyltar om, först kommunicera och diskutera systemet med våra medarbetare på ÅVC och på så sätt också skapa samsyn hos våra medarbetare, säger Katarina Bergsten, vatten- och avfallsrådgivare på Skellefteå kommun.

Tanken med att involvera ÅVC-medarbetarna från början var dels att skapa en samsyn kring vilka symboler och benämningar som ska användas, dels för att personalen ska känna sig trygga vid eventuella frågor från besökare.

Workshopen inleddes med en presentation av systemet av Katarina där hon berättade mer om systemet, om hur det tagits fram och varför de vill byta namn på vissa fraktioner. 

-    Alla var väldigt positiva och tyckte att symbolerna var lättförståeliga och snygga, berättar Katarina.

Efter presentationen började själva workshopen. Där blev personalen indelade i grupper och varje grupp fick en planskiss över en stor och en liten återvinningscentral samt alla ikoner som finns i systemet. Sedan fick varje grupp placera ut respektive ikon på en container. 

-    Vi hade planskisser sedan innan och det var väldigt bra att ha dessa för att hänga upp det på något och göra det verkligt. De ikoner vi inte sorterar lades för sig, det ledde senare till en diskussion om hur vi hanterar när besökare kommer med något vi inte tar emot till våra återvinningscentraler. Vi fick också en bra diskussion om ikoner som vi ansåg fattas i symbolsystemet, berättar Katarina.  

Nu fortsätter Skellefteå sitt arbete för att skylta om. Steg två i arbetet är att ta fram förslag på vilka skyltar som ska användas och dessa ska sedan diskuteras vidare. Därefter ska två till tre återvinningscentraler skyltas om. 

-    Vi kommer att börja med att skylta om de återvinningscentraler där vi har ÅVC-kort. Dels är det en ekonomisk fråga där vi inte kan skylta om alla våra åtta åvc:er, dels ger det oss också en möjlighet att finjustera systemet efter hand som vi fortsätter implementera systemet i kommunen, avslutar Katarina.
 

Här kan ni ta del av Katarinas instruktioner för en workshop kring skyltsystemet

På Hörnefors sitter somliga skyltar lågt, andra på stolpar, beroende på vad som fungerar bäst på respektive plats och för respektive avfallsslag. Foto: Patrick Trädgårdh. 

Några mil söder om Umeå huserar den återvinningscentral som var först ut med att skylta om med de nya symbolerna. Den 4 juli återinvigdes Hörnefors efter en ombyggnad med en ny färgglad vägledning. Engagerade medarbetare har bidragit till att det fungerat fint från start.

– De tär ett väldigt användarvänligt system med tydlig och enhetlig design, bra benämningar och trevliga färger. När en hel återvinningscentral är omskyltad blir det riktigt färgglatt, säger Elin Bäckman, kommunikatör på Vakin, det regionala avfallsbolaget.

Det nationella skyltsystemet är efterlängtat. Men det har krävts en hel del tankearbete för att anpassa det till de egna behoven. Det gällde exempelvis containern som samlat in intert material som sten och betong, men också glas, porslin och kakel.

– Här har vi fått bra support från Gullers [kommunikationsbyrån] och från Avfall Sverige. Det slutade med att vi kombinerade en skylt, ”Ej återvinningsbart”, med en där alla fraktioner fanns uppräknade med sina respektive pictogram. 

Att Vakin har tillgång till en egen resurs för design har definitivt underlättat arbetet, menar Elin Bäckman.

Hittills har förändringen fungerat bra. 

– Det är en vanesak hur symbolen ser ut. ”Brännbart” heter exempelvis nu ”Energiåtervinning”, det måste man vänja sig vid, men kunderna lär sig och de uppskattar att det är tydligt och snyggt.

Att skyltarna vägleder rätt är extra viktigt på Hörnefors, eftersom den delvis kommer att vara bemanningsfri, med självservice för kunder som fått en utbildning. Men Elin Bäckman är övertygad om att det kommer att fungera fint, liksom det dagliga arbetet vid återvinningscentralen.

– En framgångsfaktor var att vi tidigt tog med medarbetare från återvinningscentralen och skyltleverantören och gjorde platsbesök; vi vandrade runt och tog bilder. Det finns väldigt mycket praktiskt att tänka på som man inte kan föreställa sig när man sitter på kontoret. Traktorer skulle kunna köra runt utan att krocka med skyltarna, de ska vara synliga för kunderna men inte vara i vägen när de ska slänga, de ska kunna bultas fast och inte skadas av snöröjning eller transport av containrar. 

Ett tips är att passa på att byta alla skyltar samtidigt, även de som anger öppettider eller översiktskartan över återvinningscentralen, då blir det enhetligt och snyggt. 

Mindre förändringar kommer säkert att ske efter hand, men helt allomfattande kan ett skyltsystem aldrig bli, menar Elin Bäckman.

– Alla som kommer har unika lass. Det är svårt att täcka upp allt på en skylt som kunderna kan tänkas komma med – från badkar till älghorn – det finns alltid frågetecken.

Ändå tror hon att vi kommer att kunna se ökad återvinning framöver.

– Vi tar fram ett antal standardskyltar som vi erbjuder till fastighetsägarnas soprum. Om symbolerna sedan också finns på förpackningarna blir det väldigt enkelt för konsumenter att sortera rätt, säger Elin Bäckman.


Skriv ut: