Analysparametrar för biogödsel och kompost - kartläggning och kunskapssammanställning

Författare: Ola Palm och Emelie Ljung, RISE
Publicerad: 2021

Sammanfattning:

Certifierad återvinning kräver att biogödsel och kompost analyseras för en rad kemiska och fysikaliska parametrar för att dels bedöma om certifieringssystemets gränsvärden uppfylls, dels för att ingå i innehållsdeklarationen till användaren (t.ex. lantbrukare). Någon regelbunden analys av så kallade långlivade organiska föreningar (Persistent Organic Pollutant - POP) har inte skett sedan Certifierad återvinning startade år 1999 och därför är kunskapen om eventuell förekomst av POP i både biogödsel och kompost dålig.

Syftet med studien var att utifrån aktuell kunskap genomföra en kartläggning av utvalda POP:s, och grundämnens förekomst i biogödsel och kompost så att branschen och styrgruppen för Certifierad återvinning får ett underlag för att kunna ta ställning till om och i så fall vilka ämnen som regelbundet bör analyseras i biogödsel respektive kompost.

Totalt har 15 prover från biogasanläggningar och 3 från kompostanläggningar som komposterar park- och trädgårdsavfall analyserats. Biogasanläggningarna var indelade i kategorierna: våtrötning med matavfall som huvudsubstrat (6 anläggningar); våtrötning med stallgödsel som huvudsubstrat (6 anläggningar) och torrötning med matavfall som huvudsubstrat (vätskefraktionen från 3 anläggningar analyserades). Proverna togs mellan december 2020 och februari 2021 och analyserades av SGS Analytics Sweden AB i Linköping (tidigare Synlab).

Proverna har analyserats för följande ämnen: 71 grundämnen (60 som REVAQ hittills analyserat samt 9 grundämnen som är växtnäringsämnen, TS och aska); PCB7, PAH16, Dioxiner, BDE-209 (inte kompostproverna) och kortkedjiga klorparaffiner (SCCP). Dessutom har projektet sammanställt data från aktuell litteratur för de analyserade ämnena, med fokus på befintliga gränsvärden och förekomst i olika miljöer.

Resultaten från analyserna visar att de inte avviker från det som framkommit i tidigare studier av halter i biogödsel och kompost inom EU. Halterna av grundämnen och POP är generellt låga. Skillnaderna i POP-halter mellan anläggningar som har matavfall respektive stallgödsel som huvudsubstrat är små. PCB- halterna är något högre vid torrötning än vid våtrötning oavsett huvudsubstrat och PCB- halten i kompost är generellt högre jämfört med alla rötningsanläggningar. Medelvärdena för halterna i biogödsel respektive kompost, oavsett anläggningstyp, är lägre för samtliga ämnen som regleras i EU:s Gödselproduktförordning (EU 2019/1009). Detsamma gäller Naturvårdsverkets förslag från 2013 till gränsvärden. För torrötningsanläggningar är dock marginalen till gränsvärdet för dioxin år 2030 relativt liten. Med några få undantag är det generellt små skillnader i halter av olika grundämnen mellan våtrötningsanläggningar som har matavfall respektive stallgödsel som huvudsubstrat. Det är ingen skillnad i medelhalterna av kadmium för våtrötningsanläggningarna oavsett huvudsubstrat. Kadmiumhalten i all biogödsel och kompost är låg med marginal till aktuella och föreslagna gränsvärden.

Denna studie visar att det inte behövs några förändringar av SPCR 120 eller 152 när det gäller rutinmässig analys av grundämnen eller POP. Uppföljande studier av POP (samma som i denna studie och eventuellt nya som identifierats som relevanta) i biogödsel och kompost bör ske med ca. 5 – 8 år intervall som ett led i kvalitetsarbetet för certifieringssystemet. Kompostens innehåll av PCB bör analyseras mer noga och även orsaken till halterna (troligen atmosfäriskt nedfall) bör kartläggas. Parallellt bör tillämpningen på kompost av Naturvårdsverkets riktvärden för förorenad mark diskuteras med berörda tillsynsmyndigheter.


Författare: Ola Palm och Emelie Ljung, RISE
Publicerad: 2021
Antal sidor: 49

Ladda ner PDF:

For att få tillgång till rapporten, logga in med dina medlemsuppgifter eller beställ i formuläret nedan.

Beställ rapport som ickemedlem


Skriv ut: