Avfallshantering i glesbygd, på öar och vid säsongsvariationer

Författare: Milla Sundström, Towe Ireblad och Daina Millers-Dalsjö, Urban Earth Consulting AB
Publicerad: 2020

Sammanfattning:

Kommuner med gles befolkning och stora avstånd till såväl avlägsna hämtställen som behandlingsanläggningar möter särskilda utmaningar när kraven på källsortering ökar. Samma typ av problematik gäller i kommuner där insamling av avfall sker på öar utan fast landförbindelse. Små mängder insamlat avfall och långa eller komplicerade transporter gör att kostnaden per ton insamlat avfall blir hög. Servicegraden varierar mellan kommunerna och störst utmaningar finns förstås i de kommuner som erbjuder hämtning vid fastigheten. Införandet av bostadsnära insamling av förpackningar och returpapper och krav på separat matavfallsinsamling kommer att medföra en nödvändig översyn av insamlingssystem och servicegrad.

När rapporten färdigställs (våren 2020) står kommunerna inför ökade krav på service: separat matavfallsinsamling ska erbjudas i alla kommuner om inte Naturvårdsverket har beviljat dispens och olika delar av de kommunala organisationerna måste vara behjälpliga i etableringen av bostadsnära insamling för förpackningar och returpapper.

I många glest befolkade områden och på öar är det också ofta vanligt att antalet invånare varierar kraftigt över året; något som ställer högra krav på god planering av avfallshanteringen. Det gäller såväl i skidorter vintertid som i skärgården sommartid. Dessa säsongsvariationer ställer krav på tydlig information riktad till besökare och innebär ofta ökade kostnader för avfallshanteringen under delar av året – kostnader som belastar taxekollektivet.

Andra utmaningar och frågeställningar som är vanligt förekommande i glesbygd och på öar är exempelvis vägar med dålig bärighet, begränsade öppettider på återvinningscentraler och litet intresse från entreprenörer att lämna anbud vid upphandlingar av insamlingsentreprenader.

I denna rapport redovisas en del av de utmaningar som avfallshantering i glesbygd och på öar samt vid säsongsvariationer medför, men exempel på enkla och smarta lösningar ges också. Bland exemplen finns djursäkring av kärl för att hindra att de välts av vilda djur, utdelning av utrustning för ökad förpackningsåtervinning på skidorter och tekniker för lokalt omhändertagande av matavfall och slam.

Av arbetet som legat till grund för rapporten har framgått att kommunerna gärna ser ett ökat samarbete, exempelvis avseende insamling av avfall från skärgårdsöar. Många kommuner vill också styra mot hämtning på gemensamma platser, där matoch restavfall såväl som förpackningar och tidningar ska kunna lämnas på ett ställe. Frågan om hur mark ska kunna tas i anspråk och hur styrning kan ske med taxans konstruktion är därmed frågor där ett fortsatt arbete kan vara av intresse. Det finns också ett behov av ökad lokal behandling av avfall och ett intresse för lokal behandling av framför allt matavfall och slam från små avlopp.

En utblick görs till Finland och Åland och inspiration kan exempelvis hämtas från Åland där insamling sker på flera sätt och en lösning med så kallade Låsta hus för förpackningar respektive brännbart avfall är vanliga.


Författare: Milla Sundström, Towe Ireblad och Daina Millers-Dalsjö, Urban Earth Consulting AB
Publicerad: 2020
Antal sidor: 85

Ladda ner PDF:

For att få tillgång till rapporten, logga in med dina medlemsuppgifter eller beställ i formuläret nedan.

Beställ rapport som ickemedlem


Skriv ut: