2021:09/Backcasting - Hur når Sverige fossilfri energiåtervinning från avfallsförbränning?

Dagens energiåtervinning är en mycket viktig del av Sveriges energisystem tack vare att den ger reglerbar el- och värmeproduktion. Energiåtervinning erbjuder också en miljötjänst eftersom den nyttiggör det restavfall som uppstår i samhället. Problemet med fossila utsläpp från energiåtervinning av avfall har ytterst sitt ursprung i att stora mängder produkter som innehåller fossil plast sätts på marknaden, varav en betydande del inte är designade för att kunna återvinnas. Förpackningar med producentansvar sorteras dessutom i stor utsträckning fel och hamnar i restavfallet. Enligt en kartläggning gjord på uppdrag av Naturvårdsverket går en dominerande andel av hushållens plastavfall till energiåtervinning. Utöver hushållsavfallet genererar också verksamheter stora volymer avfall av fossilt ursprung som går till energiåtervinning.

Totalt sett stod koldioxidutsläppen från avfallsbehandling genom energiåtervinning under 2019 för 6 procent av Sveriges totala territoriella utsläpp. Klimatfrågan är alltså en viktig fråga för energiåtervinningsbranschen, inte minst inom ramarna för det nationella klimatmålet om netto noll utsläpp till 2045. Under 2019 enades energiåtervinningsbranschen om ett antal ståndpunkter om fossilfrihet. Till 2030 vill branschen ha halverat sina fossila utsläpp, och till 2045 ska de vara nära noll. Medlemsbolagen inom Avfall Sverige har därtill egna mål som ibland är än mer ambitiösa.

På övergripande nivå har branschen – och samhället i stort – två möjliga strategier för att minska utsläppen från energiåtervinningen: att minska tillförseln av fossilt innehåll i avfallet, samt att fånga in utsläppen vid anläggningen. En nyckelfråga i sammanhanget är den relativt låga rådigheten som energiåtervinningsbolagen har över avfallsflödena. Trots detta är det centralt att energiåtervinningsbolagen vidtar de åtgärder som är möjliga inom ramen för deras egen verksamhet. Fokus i denna rapport har legat på de åtgärder som ligger inom, eller nära, bolagens rådighet för att kunna avgöra hur långt branschen kan nå samt att visa både vilket handlingsutrymme som finns, och vad som begränsar det.

Genom backcastingmetoden har klimateffekten av fokusåtgärderna kvantifierats. I en backcasting utgår man från visionen och övergripande mål och identifierar vilka åtgärder och strategier som är nödvändiga för att nå dit. På så sätt definieras inte åtgärder utifrån de förutsättningar som finns idag utan efter vad man vill uppnå i framtiden. Backcastingen belyser också det gap som kan finnas mellan målsättningar och de utsläppsminskningar som blir resultatet av de åtgärder vi känner till i dagsläget.

Beräkningarna täcker utsläppen från intransport av avfall till avfallsförbränningsanläggningarna till uttransport av förbränningsaska och slagg, där utsläppen från själva förbränningen står för 96 procent av klimatavtrycket. Analysen utgår ifrån ett Business as Usual-scenario där förbränningskapaciteten till 2045 bibehålls på samma nivå som i nuläget. Ett centralt antagande är att även mängden avfall till energiåtervinning förblir på samma nivå till 2045, det vill säga om en åtgärd innebär minskade mängder inhemskt avfall till energiåtervinning så antas frigjord kapacitet fyllas upp med infört avfall med samma sammansättning. Business as Usual-scenariot inkluderar inte någon prognos om ökade plastvolymer, utan utgår ifrån att plastanvändningen i samhället är konstant.

Följande åtgärder inom medlemsbolagens rådighet har kvantifierats:

• Differentierad avfallstaxa för hushåll
• Differentierade avgifter för verksamhetsavfall
• Egna fordon och maskiner körs fossilfritt
• Krav på kunder som lämnar avfall att transporterna ska vara fossilfria
• Förnybart stöd- och startbränsle • Eftersorteringsanläggning för utsortering av plast i hushållens restavfall
• Eftersorteringsanläggning för utsortering av plast i verksamhetsavfall
• CCS – Carbon Capture and Storage

De åtgärder utanför Avfall Sveriges medlemsbolags rådighet som inkluderats i analysen är:

• Ökad utsortering av icke-farligt bygg- och rivningsavfall
• Utbyggnad av FNI (fastighetsnära insamling)
• Hushållsförpackningar som sätts på marknaden är designade för materialåtervinning
• Materialåtervinning av det nuvarande rejektet från källsorterade hushållsförpackningar
• Annan avsättning för rejekt från eftersortering av hushållens restavfall
• Annan avsättning för rejekt från eftersortering av verksamhetsavfall.

Utifrån det Business as Usual-scenario som antagits och i vilken utsträckning analyserade åtgärder antas implementeras, kan de fossila utsläppen reduceras med drygt 60% på tio års sikt. Detta uppfyller med god marginal åtagandet om halverade fossila utsläpp från energiåtervinning till 2030. Utvecklingen kräver aktivt engagemang från både Avfall Sveriges medlemsbolag samt övriga samhällsaktörer, men analysen pekar ändå på att det är en målsättning som är möjlig att nå eller till och med överträffa. Backcastinganalysen visar dessutom att branschen har en möjlighet att frikoppla utsläppen från energiåtervinning från befolkningsökning och ekonomisk tillväxt.

Med de åtgärder som är kända idag återstår dock fortfarande cirka 0,7 miljoner ton fossila koldioxidutsläpp 2045. Detta gap skulle delvis kunna minskas av mer ambitiös implementering av vissa åtgärder och/eller införande av andra typer av åtgärder som inte inkluderats i den nuvarande analysen. Av naturliga skäl blir siffrorna alltmer osäkra ju längre bort i tiden man tittar, men det kvarvarande gapet visar tydligt på behovet av ökad innovation i sektorn samt understryker att starkare styrmedel är nödvändiga uppströms i värdekedjan – i avfallsledet är det ofta för sent.

Genom installation av CCS på en avfallsförbränningsanläggning kan även koldioxidutsläpp från förbränning av biogent avfall fångas in och lagras, vilket totalt sett skulle kunna bidra till en nettonytta. Då det nationella målet räknar med att kompletterande åtgärder i första hand kommer behövas för att kompensera utsläpp från jordbrukssektorn bör dock infångning av biogena utsläpp inte ses som ett sätt att nå målet om nära noll utsläpp i energiåtervinningssektorn senast 2045. Däremot är det viktigt att visa att sektorn på detta sätt bidrar till de kompletterande åtgärder som behövs för att nå det nationella målet.

Energiåtervinningsbranschen har ofta lyft att åtgärder även behövs högre upp i avfallstrappan för att komma till rätta med de fossila utsläppen som uppkommer i samband med avfallshantering. Flera andra studier, av bland annat Naturvårdsverket och Energiföretagen Sverige, har utrett vilka styrmedel som i dagsläget saknas för att kunna uppnå målen om fossilfri energiåtervinning. I denna studie har fokus legat på hinder och behov av nya styrmedel för de åtgärder som bolagen har mer eller mindre egen rådighet över. Några hinder och behov som lyfts är:

• För att kunna identifiera plastinnehåll i restavfall i syfte att differentiera taxorna, behövs teknikutveckling och verktyg. För verksamhetsavfall måste det bli lättare att göra plockanalyser på det inlämnade avfallet och kunna utfärda straffavgifter för höga halter plast.
• Långsiktiga skattelättnader för biooljor bör införas mer permanent.
• Affärsmodellen för en eftersorteringsanläggning är osäker eftersom ansvaret för stora delar av avfallet är producenternas, enligt lagen om producentansvar. Kvotplikt på återvunnen plast kan göra eftersorteringsanläggningar ekonomiskt försvarbara.

En viktig faktor för energiåtervinningen framöver är också prisutvecklingen på EU:s utsläppsrätter. Från att ha varit en marginell kostnad börjar det röra sig om relativt stora kostnader. EU-ETS påverkar inte mängden restavfall som genereras, men kommer antagligen att bli den huvudsakliga drivkraften för några av de föreslagna åtgärderna framöver. Det är dock inte säkert att ökade styrmedelskostnader i sig kommer att vara tillräckligt för att motivera investeringar i CCS-teknik. För att CCS ska kunna realiseras i större omfattning krävs nya styrmedel, exempelvis omvända auktioner specialanpassade för avfalls-CCS.

Du måste vara medlem för att kunna ladda ner presentationer. Om du inte är medlem kan du beställa presentationer under fliken "Beställ".

• 2021 09 Backcasting Hur Naar Sverige Fossilfri Energiaatervinning Fraan Avfallsfoerbraenning.pptx

  590,3KB