Bränslekvalitet – Nuläge och scenarier för sammansättningen av restavfall till år 2025

Författare: Jenny Sahlin, Martyna Solis och Mattias Bisaillon, Profu samt Mar Edo, Carl Jensen och Inge Johansson, RISE
Publicerad: 2019

Sammanfattning:

Restavfall till energiåtervinning påverkas av konjunktur och våra konsumtionsmönster liksom av styrmedel, normer och insatser för materialåtervinning och avfallsbehandling, en cirkulär omställning och resurshushållning. Syftet med projektet Bränslekvalitet är att öka kunskap om både dagens befintliga och framtida fraktioner avfallsbränsle samt asksammansättningen efter energiutvinning. Avfallsbränslen som undersöks är brännbart avfall från hushåll, byggnation, rivning och andra verksamheter samt utsorterat importerat avfallsbränsle. I projektet undersöks också askor från avfallsförbränning. Projektet är en uppföljning av det tidigare ”Bränslekvalitet - sammansättning och egenskaper för avfall till energiutvinning” som finansierades av Avfall Sverige (2014:E01) och Waste Refinery, samt av deltagande företag.

Baserat på erhållna resultat kan följande slutsatser från projektet dras:

Slutsatser om dagens situation:

Hushållsavfall

  • Det finns en mycket stor potential till en förbättrad utsortering av hushållens restavfall, omkring 80 procent av restavfallsmängderna skulle kunna sorteras till annan behandling.
  • Av mängden restavfall är det omkring 27 procent som utgörs av matavfall som borde sorterats ut till biologisk behandling. Av dessa mängder var det knappt 33 procent som utgjordes av onödigt matavfall det vill säga matavfall hade kunnat konsumerats om det hanterats annorlunda.
  • Det finns en potential att förbättra återvinningsbarheten för den plast som hushållen konsumerar. För hårdplastförpackningar som står för 32 procent av plasten i restavfallet uppskattades att 25–33 procent inte är anpassade för att underlätta återvinningen.
  • Inga anmärkningsvärda halter av studerade kemiska ämnen för vare sig mjukplastförpackningar, hårdplastförpackningar eller övrigt brännbart i hushållens restavfall kunde påträffas.

Bygg- och rivningsavfall

  • Det finns en stor potential att öka återvinningen av plast i brännbart byggavfallet där omkring 50 procent av plasten utgörs av plastförpackningar.
  • Dela upp åtgärder för att påverka avfall i byggrespektive rivningsavfall, eftersom de har olika förutsättningar och utmaningar, och det krävs olika strategier för att hantera dem.
  • Det brännbara rivningsavfallet innehåller en betydande mängd icke brännbart avfall som domineras av gips.
  • Inga anmärkningsvärda halter av studerade kemiska ämnen för vare sig blandat, brännbart byggavfall eller blandat, brännbart rivningsavfall påträffades utan halterna låg i samma storleksordning som för övriga bränslefraktioner.

Askor från avfallsförbränning

  • Det är stora skillnader i hur askan följs upp vilket försvårar att koppla askkvaliteten till bränslefaktorer.

Verksamhetavfall

  • Kunskapen om sammansättningen i det brännbart avfallet från verksamheter är fortsatt låg på grund av avsaknad av dataunderlag kring avfallets sammansättning.

Framtidens avfall

  • Trots stora förändringar i avfallssystemet såsom ökad mängd restavfall till energiåtervinning, ökad utsortering och ökad andel import, så väntas en liten förändring på restavfallets egenskaper på kort sikt. På längre sikt kan det komma förändringar av både ändrade styrmedel konsumtionsmönster produktionsmetoder och produkter.
  • Det är en stor mängd faktorer i samhället och våra konsumtionsmönster som påverkar restavfallets mängd och sammansättning tex befolkningsutveckling, ekonomisk utveckling, företagsetableringar, normer och konsumtionsmönster. Förändringarna kan bli större på längre sikt, när effekter av tex förebyggande, utsorterad andel och användandet av bioplast i samhället får genomslag.
  • Kapaciteten för energiåtervinning ökar, liksom andelen import vilket påverkar restavfallets sammansättning.
  • Vid en mycket omfattande insats för att minska de fossila CO2-utsläppen på svensk energiåtervinning, sjunker det fossila kolinnehållet år 2025 från cirka 12 till 4 % av vikten.

Projektet ger följande rekommendationer till energiåtervinningsbranschen: 

  • Tag initiativ och arbeta efter strategier som stödjer en utsortering av återvinningsbara avfallsfraktioner, snarare än att sortera fram det tekniskt bästa bränslet från blandat avfall.
  • Förtydliga omfattning av och kvalitetsaspekter på rejektflöden, det vill säga att en viss del av avfall, som är insamlat till materialåtervinning, kasseras och döms ut av olika orsaker.
  • Utöka mätning, kvalitetskontroll, uppföljning för en ökad kunskap om sammansättning på avfallsbränsle.

Projektet ger följande rekommendationer till byggbranschen:

  • Skapa en strategi och samarbete för normförändring i hela kedjan från tillverkare, byggherre och byggentreprenör som alla måste prioritera arbetet med att minimera och sortera avfall, för att nå en förändring. En väg kan vara att öka utbildning om resurshushållning som också prioriteras högt vid projektering, planering och implementering av byggprojekt.
  • Förtydliga och utöka samarbete mellan olika affärsenheter såsom ledning, hållbarhet, teknik, särskilt i stora organisationer. Hållbarhetsavdelningen är vanligen väl insatt i frågorna om avfallsförebyggande och hanteringen, men kan ha svårt att nå ut och nå förändring i praktiken.
  • Öka kunskap om sammansättningen på avfallsströmmar genom systematiska plockanalyser och hantera avfallsströmmar från byggnation respektive rivning olika, med skilda behov av åtgärder för förbättring.
  • Sätt branschgemensamma mål och identifiera vägar för uppföljning för ökad resurshushållning och att nå bättre avfallsbehandling. Men ett gemensamt mål kan företag sporra varandra att prestanda mot samma mål.
  • Gör medvetna resursstyrda inköp.
  • Skapa ett forum för samverkan mellan aktörerna i värdekedjan från ägare av byggnader/ infrastruktur hela vägen uppströms till producenterna av materialen/produkterna som används och nedströms till avfallsmottagarna.
  • Avsätt utrymme för sortering och förbättra planeringen såväl som utformningen av insamlingssystemen på byggplatserna och logistik från platserna till avfallshanteringsanläggningarna.
  • Bidra till bättre tillsyn vid rivning, om tillsynsinstansen har enhetliga krav, så underlättas och förbättras arbetet. Prioritera också tid och utrymme för att utveckla selektiv rivning.
  • Avsätt utrymme för sortering och förbättra planeringen såväl som utformningen av insamlingssystemen på byggplatserna och logistik från platserna till avfallshanteringsanläggningarna.
  • Hantera avfall från byggnation respektive från rivning som två separata avfallsströmmar.
  • Följ upp sortering vid byggnation för att följa förbättringar.

Projektet ger följande rekommendationer till avfallsbolag (större avfallsanläggningar och ÅVC):

  • Ge stöd till avfallsleverantörer: utbilda och visa möjligheter till sortering samt rekommendationer till ökad sortering för bättre avsättning.
  • Förtydliga omfattning av och kvalitetsaspekter på rejektflöden, det vill säga att en viss del av avfall, som är insamlat till materialåtervinning, kasseras och döms ut av olika orsaker.
  • Återkoppla till tillverkare av produkter, till exempel vilka förpackningar som är överrepresenterade i rejekt efter sortering.

Projektet ger följande rekommendationer till kommuner:

  • Ställ krav vid offentliga upphandlingar på att inköpta produkter skall innehålla återvunnet material. Det kan vara ett viktigt bidrag för att stimulera efterfrågan, gärna med progressivt ökande andelar. Kommuner och övrig offentlig sektor är stora arbetsgivare med bland annat stor plastanvändning, och har potential för normpåverkan och bidra till ökad kunskap.
  • Fortsätt arbetet med utbildning, kommunikation, test, utveckling för förbättrad sortering hos kommuninvånare. Samarbeta med fastighetsägare som ofta kontrollerar avfallshantering som en av kategorierna i nöjd-kund-index.
  • Fortsätt arbetet med skarpa kommunala avfallsplaner inklusive avfallsförebyggande arbete och påverkan på verksamheter.

Projektet ger följande rekommendationer till regeringen: 

  • Regeringen bör fokusera på insatser i tidiga skeden, insatser som är riktade mot resurshushållning i produktion, konsumtion och insamling. Några idéer som lyfts: 
    • Ställ krav på att tillverkare ska återvinna sitt eget restmaterial in i nya produkter.
    • Inför krav på att tillverkade produkter ska ha ett innehåll och utformning som gör dem möjliga att återvinna och innehålla en viss andel återvunnet material.
    • Ställ krav på utökat ansvar på producenterna för insamling av avfall, så att invånare enkelt kan sortera mer än tidningar och förpackningar.
    • Pantsystem rekommenderas i större omfattning för produkter.
  • Stötta initiativ för samverkan i aktörskedjor: producenter, kommuner, staten och andra beröra aktörer samarbetar för att insamlingen av plast och annat miljöskadligt material ska fungera bättre.
  • Stötta samarbeten för att minska mängden plast i samhället

Författare: Jenny Sahlin, Martyna Solis och Mattias Bisaillon, Profu samt Mar Edo, Carl Jensen och Inge Johansson, RISE
Publicerad: 2019
Antal sidor: 147

Ladda ner PDF:

For att få tillgång till rapporten, logga in med dina medlemsuppgifter eller beställ i formuläret nedan.

Beställ rapport som ickemedlem


Skriv ut: