Ett gemensamt avfallsskyltsystem? Kartläggning av befintliga skyltsystem, samt behovet av och utmaningar vid framtagningen av ett gemensamt skyltsystem

Författare: Frida Petersson, David Althoff Palm och Rebecka Jakobsson, Ramboll Sverige AB
Publicerad: 2019

Sammanfattning:

Idag finns inget gemensamt skyltsystem för avfall i Sverige. Istället har avfallsaktörer i Sverige utvecklat sina egna skyltsystem. Detta har lett till att det idag finns många olika sätt att benämna olika avfallsfraktioner och att utforma sina skyltar på.

Frågan om ett gemensamt nationellt skyltsystem för avfallsbenämningar och tillhörande skyltar, har dykt upp som ett önskemål från en del av Avfall Sveriges medlemmar. Detta projekt har därför utrett behovet av ett gemensamt skyltsystem, och utmaningarna med framtagningen av ett gemensamt skyltsystem har identifierats. Inom projektet har även befintliga skyltsystem, framtagna av både kommunala och övriga aktörer, kartlagts. Samtliga Sveriges kommunala avfallsaktörer har i projektet ombetts att besvara en digital enkät och inkomma med material för sina skyltsystem, samt att intervjuer har genomförts med tiotalet kommunala avfallsaktörer och fem övriga aktörer.

Behov av ett gemensamt skyltsystem
Projektet kan konstatera att det finns ett behov av ett gemensamt skyltsystem och följande har identifierats som de vanligaste motiven:

  • Igenkänning; människor rör sig vanligen över kommungränserna i vardagen, vid helger och semestrar, samt vid bostadsflytt. Om samma skyltsystem för avfallsinsamling används blir igenkänningen stor, vilket underlättar för avfallslämnaren.
  • Kommunikationsfördelar; att samma benämningar, symboler och färger används i de olika kommunerna förenklar kommunikationen med avfallslämnaren, men även inom avfallsbranschen.
  • Resurseffektivt; att varje kommun inte behöver ”uppfinna hjulet” sparar resurser, såväl tid som pengar. Att ett gemensamt skyltsystem finns tillgängligt för alla att använda ses som särskilt positivt för mindre kommuner med mindre resurser.
  • Lätt att göra rätt ger ökad sortering; vid hög igenkänning och tydlig kommunikation blir det lättare för avfallslämnaren att göra rätt, med mindre felsortering som resultat.
  • Tydlighet skapar tillit; när samma skyltsystem används blir det tydligt vad som förväntas av avfallslämnaren. Detta ökar avfallslämnarens tillit till att sorteringen faktiskt resulterar i återanvändning eller återvinning.

Avfall Sverige har identifierats som den organisation som är mest lämplig att ansvara för framtagandet av ett gemensamt nationellt skyltsystem, i samverkan med övriga avfallsbranschen.

Inom projektet har även behovet av ett gemensamt nordiskt skyltsystem diskuterats, eftersom Dansk Affaldsførening redan har tagit fram ett piktogramsystem och Avfall Norge har beslutat att anta det danska piktogramsystemet med en norsk anpassning i början av 2020. Dansk Affaldsførening och Avfall Norge har deltagit i projektets referensgrupp och ett fortsatt nordiskt samarbete för avfallsskyltning bedöms vara lämpligt.

Utmaningar med ett gemensamt skyltsystem
Följande har identifierats som de huvudsakliga utmaningarna som ett nationellt skyltsystem måste ta i beaktande:

  • Lokala variationer; det finns en stor mängd lokala variationer som har påverkat hur de befintliga skyltsystemen har utvecklats. Exempelvis varierar möjligheten till avsättning av avfallsfraktioner, behandlingsanläggningars sorteringskrav, insamlings-system, storlek på återvinningscentral och tradition.
  • Många befintliga benämningar och skyltar; exempelvis kan benämningarna skilja sig åt för samma typ av avfall, men även benämningarnas innebörd kan skilja sig åt. För de kommuner som idag har skyltsystem som skiljer sig från det gemensamma skylt-system som tas fram, finns risken för ökad felsortering.
  • Att uppnå tillräckligt många användare; många av de intervjuade kommunerna ser nyttan med ett gemensamt skyltsystem ur ett långsiktigt perspektiv, men ser att utmaningarna är stora på kort sikt. För att fördelarna med ett gemensamt skyltsystem ska införlivas fullt ut, behöver det vara tillräckligt många aktörer som använder systemet.
  • Många viljor och intressen; vid framtagningen av ett gemensamt skyltsystem finns det många viljor och intressen som behöver tas hänsyn till. Aktörer som har lagt ned resurser på att ta fram sitt skyltsystem kan ha svårare att släppa sitt befintliga system. Aktörers egna grafiska profiler kan också vara en utmaning för att komma överens om ett gemensamt skyltsystem.
  • Intern och lokal samsyn; när en aktör ska börja använda ett nytt skyltsystem kan det vara en utmaning att nå intern och lokal samsyn om systemets beståndsdelar, så som benämningar, färger, symboler och siffror, vilket kan påverka skyltsystemets förmåga att bidra till att nå en hög sorteringsgrad.
  • Hög sorteringsgrad, faktisk återanvändning och återvinning; de aktörer som skulle använda det gemensamma skyltsystemet efterfrågar att det är framtaget på en ”vetenskaplig grund”. Det är viktigt att skyltsystemet har bevisats ge en hög sorteringsgrad, som även gör att den faktiska återanvändningen och återvinningen blir hög.
  • Kostnader att byta skyltsystem; om exempelvis de fysiska skyltarna på en återvinningscentral ska bytas ut kan kostnaderna vara ett hinder för aktörer att börja använda skyltsystemet.

Kartläggning av befintliga skyltsystem
I projektet kartlades hur så kallade skyltkomponenter används i olika befintliga skyltsystem. Exempel på dessa skyltkomponenter är foton, illustrationer eller piktogram, färgkoder, siffror och språk, samt benämningar. Bland de kommunala aktörerna kartlades alla de 85 skyltsystemen som inkom. Materialet kommer även att användas som underlag när ett gemensamt skyltsystem tas fram. De övriga aktörers skyltsystem som kartlades var Dansk Affaldsførening, Förpacknings- och tidningsinsamlingen (FTI), Återvinningsindustrierna (ÅI), PWS och SanSac, samt Ideell Second Hand.

Kartläggningen visade exempelvis att merparten av skyltsystemen använder foton, illustrationer eller piktogram som en komponent, och att ungefär var tredje kommunal aktörs skyltsystem använder färgkoder, medan alla utom en av de övriga aktörernas skyltsystem använder färgkoder. De avfallsfraktioner som har identifierats som särskilt omständliga att hitta en bra benämning på är ”den brännbara fraktionen”, ”deponifraktionen” och träfraktionerna.

FTI har påbörjat en dialog med producenter om möjligheten att i framtiden märka produkter med FTI:s symboler för olika avfallsfraktioner. Dansk Affaldsførenings piktogram används redan idag på flera produkter i Danmark och även Avfall Norge har påbörjat en sådan dialog med producenterna.

Rekommendationer för framtagning av ett gemensamt skyltsystem

  • Vetenskaplig grund; bevisad hög sortering
  • Flexibelt men igenkännande; möjlighet att anpassa till lokala variationer, men med standardiserade komponenter för igenkänning
  • Samarbete inom Norden och med producenter; erfarenhetsutbyte samt att många aktörer motiveras att använda systemet om det används på produkter
  • Tillgänglighet; synbarhet, språk och färger
  • Gemensamma benämningar; för förenklad kommunikation med avfallslämnare och inom avfallsbranschen.

Författare: Frida Petersson, David Althoff Palm och Rebecka Jakobsson, Ramboll Sverige AB
Publicerad: 2019
Antal sidor: 75

Ladda ner PDF:

For att få tillgång till rapporten, logga in med dina medlemsuppgifter eller beställ i formuläret nedan.

Beställ rapport som ickemedlem


Skriv ut: