Förbehandling av matavfall – sammanfattning av studier av tolv anläggningar

Författare: Carl-Magnus Pettersson, Uppsala TeknikSupport
Publicerad: 2020

Sammanfattning:

På uppdrag av Avfall Sverige har en studie av funktionen hos ett urval av anläggningar i landet som förbehandlar källsorterat matavfall från hushåll genomförts. Anläggningarna behandlade även i varierande omfattning avfall från verksamheter som storkök och motsvarande verksamheter samt förpackade f.d. livsmedel från handel tillsammans med matavfallet. Matavfallet från hushåll var insamlat i system med papper- och plastpåsar. I insamlingssystem med plastpåsar sorterades matavfallsfraktionen ut med hjälp av optisk sortering. De valda anläggningarna hade tekniker för förbehandling av avfallet som var vanliga vid tillfället för studiens genomförande. Några anläggningar hade varit i drift under längre tid medan några hade utrustning som var relativt ny på marknaden. Producerad slurry från anläggningarna användes för biogasproduktion, antingen i anslutning till förbehandlingsanläggningen eller efter transport, till andra biogasanläggningar.

Studier av tio av de tolv anläggningar genomfördes under oktober – december 2015. Dessa studier kompletterades 2017 och 2018 med studier av två relativt sett nya anläggningar som en del i framtagningen av en metod för utvärdering av förbehandlingsanläggningar, se Avfall Sverige rapport 2020:17 Metod för utvärdering av utrustning för förbehandling av matavfall. Vid studierna togs prover på rejekt och slurry som analyserades med avseende på innehåll av bland annat innehåll av föroreningar. Driftdata i form av behandlade mängder avfall, mängd slurry och mängd rejekt erhölls från anläggningarna.

Rejektet som uppstår i samband med förbehandlingen utgör i flera fall en betydande del av det inkommande avfallet och är en förlust sett från biogasproduktionssynpunkt. Resultaten visar att skillnaderna i rejektmängd mellan anläggningarna var betydande, från som lägst 6 procent upp till som högst 46 procent av den behandlade mängden avfall. Plockanalyserna av rejektet visar att en stor del av rejektet utgörs av rötbart material, dvs den del av rejektet som återstår när plast, metall, glas och annat som inte är att betrakta som matavfall, har plockats ut. Det gör att mängden rejekt beror, förutom på tekniken, på mängden föroreningar i behandlat avfall.

Resultaten från plockanalyserna av rejektet visar på en tendens att maskiner med skonsammare behandling av avfallet, som i anläggningar med skruvpress, har lägre utbyte av rötbart material. På grund av stora skillnader mellan anläggningarna beträffande det avfall som behandlas går det inte att dra några säkra slutsatser kring utbytet av rötbart material från övriga typer av utrustning. Analyserna visar också att i enstaka fall upp till ca 20 procent av rejektet utgjordes av papperspåsar som använts för insamling av matavfallet. Variationerna i mängden papperspåsar i rejektet var dock stora beroende på hur matavfallet hade lagrats innan det kommer till anläggningen och på behandlingstekniken.

Innehållet av synliga föroreningar i slurryn berodde framförallt av mängden föroreningar i inkommande avfall. Föroreningarna utgjordes framförallt av plastfolier som kraftigt bidrar till föroreningarnas yta. Liten mängd föroreningar i slurryn erhölls i system där matavfallet samlades in i papperspåsar och andelen förpackade livsmedel var liten. Glas som krossades i förbehandlingen bidrog kraftigt till föroreningarnas vikt. Anläggningar med skonsam teknik hade också lägre innehåll av föroreningar i slurryn än anläggningar där avfallet bearbetades kraftigt. Resultaten visar att skonsam teknik i kombination med liten mängd föroreningar i behandlat avfall gjorde att innehållet av synliga föroreningar i slurryn var lägre än det nuvarande gränsvärdet1 på 20 cm2/kg biogödsel.

Med ledning av erfarenheter och resultat av studierna har en metod tagits fram för utvärdering av utrustning för förbehandling av matavfall2. I metodbeskrivningen definieras nyckelparameterar för utrustningens funktion och egenskaper, hur utvärdering ska genomföras samt beräkningar av avfallets sammansättning.

1 Inom certifieringssystemet Certifierad återvinning och dess regler för biogödsel, SPCR 120, finns det krav (gränsvärde) för synliga föroreningar dvs främmande föremål såsom plast, glas, metall och kompositmaterial med en storlek > 2,0 mm. 1 januari 2020 skärptes gränsvärdet för synliga föroreningar i flytande biogödsel till maximalt 10 cm2/kg. Föreliggande rapport författades under 2019 då gränsvärdet fortfarande var 20 cm2/kg biogödsel.

Avfall Sverige rapport 2020:17 Metod för utvärdering av utrustning för förbehandling av matavfall


Författare: Carl-Magnus Pettersson, Uppsala TeknikSupport
Publicerad: 2020
Antal sidor: 47

Ladda ner PDF:

For att få tillgång till rapporten, logga in med dina medlemsuppgifter eller beställ i formuläret nedan.

Beställ rapport som ickemedlem


Skriv ut: