Framtidens utnyttjande av deponier

Författare: Ola Mattsson, Ellinor Josefsson, Lars-Göran Iwers och Sofia Maghder, AFRY
Publicerad: 2022

Sammanfattning:

I takt med att deponering av avfall har minskat så har en ökning skett av antalet sluttäckta deponier, vilka alltså ej längre är i drift. Sluttäckta deponier utgör oattraktiva områden som saknar användning och i regel endast innebär kostnader på grund av de åtgärder för underhåll, övervakning och kontroll som behövs under deponins efterbehandlingsfas. Vidare så ligger deponier ofta i anslutning till urbana miljöer. Då platseffektivitet blir allt viktigare i ett urbaniserande samhälle bör marken om möjligt nyttjas. I dagsläget avråder dock berörda tillsynsmyndigheter i regel från att nyttja sluttäckta deponier, detta bland annat på grund av ett bristande kunskapsläge och en föreliggande oro att sluttäckningen ska äventyras. Utöver myndigheternas tvivel tillkommer utmaningar i att deponier är förknippade med flertalet krävande och riskfyllda processer att ta i beaktande, exempelvis sättningar, deponigas och lakvatten. Men även om det innebär en utmaning att återanvända sluttäckta deponier så finns det nationellt så väl som internationellt goda exempel där deponier har fått nya användningsområden. Det vanligaste är att deponier görs om till naturområden för rekreation, exempelvis parker, men även ekonomiskt produktiva konstruktioner så som solcellsparker finns.

Projektet att ta fram denna rapport har initierats med syfte att utröna hur sluttäckta deponier kan få nya användningsområden och för att belysa det nationella och internationella kunskapsläget.

Rapporten är baserad på en omfattande litteraturstudie bestående av vetenskapliga artiklar, myndighetsrapporter samt rapporter från branschorganisationer. Utöver litteraturstudien har även ett par intervjuer utförts. I rapporten beskrivs olika användningsområden för sluttäckta deponier, tekniska och lagliga förutsättningar för att belasta och bygga på deponier med olika konstruktioner, samt ett antal goda exempel på efterutnyttjande av sluttäckta deponier på internationell nivå.

Rapporten påvisar att det finns ett betydande antal användningsområden som kan tillämpas på deponier, från återskapande av naturmiljöer till konstruktion av byggnader. Majoriteten av användningsområden är kopplade till en rad fördelar, från ökade rekreationsmöjligheter för allmänheten till ekonomisk och ren monetär vinning för intressenterna. Det framkommer i rapporten att processerna kopplade till användningsområdena i regel blir mer komplexa på deponier än vad de hade varit för annan mark, exempelvis då inga djupgående strukturer som kan punktera deponins tätskikt får användas. Vidare så behöver deponins inre processer, så som produktion av deponigas, hanteras för att inte utgöra betydande hälso- och miljörisker.

Rapporten visar vidare att det är viktigt att undersöka varje möjlig användning av en deponi utifrån aktuell deponis individuella förutsättningar i stället för att avfärda ett förslag per automatik. Plantering av träd på deponier är ett exempel som i regel avfärdas av myndigheter på grund av försiktighetsprincipen i kombination med bristande kunskap. Existerande information visar dock på att plantering av träd inte utgör någon större fara än annan vegetation om tätskiktet är korrekt konstruerat. Ett öppet sinne kan te sig särskilt viktigt då vissa användningsområden, så som plantering av träd och energigrödor samt solcellspaneler i kombination med geomembran, till och med kan leda till minskade halter av föroreningar och lakvatten.


Författare: Ola Mattsson, Ellinor Josefsson, Lars-Göran Iwers och Sofia Maghder, AFRY
Publicerad: 2022
Antal sidor: 51

Ladda ner PDF:

For att få tillgång till rapporten, logga in med dina medlemsuppgifter eller beställ i formuläret nedan.

Beställ rapport som ickemedlem


Skriv ut: