Kartläggning av matsvinnsinitiativ

Författare: Tova Andersson och Åsa Stenmarck IVL, Svenska Miljöinsitutet
Publicerad: 2019

Sammanfattning:

Matsvinn är mat som slängs men som hade kunnat säljas eller ätas om den hanterats annorlunda. En kartläggning av olika initiativ kring matsvinnsförebyggande i Sverige har gjorts. Fokus för de initiativ som beskrivits har varit att de ska ha genomförts av offentliga aktörer med kommunala verksamheter eller privatpersoner som målgrupp för aktiviteterna. I vissa fall har andra initiativ lyfts då de kan vara av intresse för kommunala aktörer. Totalt har 47 matsvinnsaktiviteter undersökts. Initiativen har beskrivits kortfattat med syfte att få en mer heltäckande bild av vad som gjorts/görs kring matsvinn än en omfattande beskrivning av respektive initiativ.

Initiativen pekar på att viktiga framgångsfaktorer är att mäta, motivera, engagera, förankra, anta och följa nya rutiner samt att fira framgångarna. Det är även dessa framgångsfaktorer som lyfts i Göteborgsmodellen för mindre matsvinn som nu ska bli nationell modell. Vägningen av matavfallet är viktigt för att synliggöra vad som slängs men också för att kunna visa resultatet av arbetet med att minska matavfallet. Att förankra de förändringar som ska göras i ledningen är viktigt för att kunna göra nödvändiga förändringar. Ofta är målen i initiativen ambitiösa med reduceringar kring 50 % men man når också resultat i den nivån i flertalet initiativ till exempel då Göteborgsmodellen använts. Det här stämmer väl in med FNs miljömål 12.3.

”Till 2030, halvera det globala matsvinnet per person i butik- och konsumentledet, och minska matsvinnet längs hela livsmedelskedjan, även förlusterna efter skörd. (UNDP, 2019).”

Då fokuset på denna undersökning varit kommunala aktörer är en stor del av initiativen kopplade till storkök. För sjukhus och äldreboenden lyfts, förutom framgångsfaktorerna ovan, vikten av att skapa en trevlig atmosfär vid måltiden, såsom att servera mat i karotter, möjligheten att själv välja mat samt att anpassa näringsinnehållet efter hur mycket individen äter. Anledningar till matsvinn är t.ex. att man beställer eller lägger upp lite extra mat, dålig koll på lager, bristande uppföljningar och misstolkning av regler. För skolor och storkök kan en utformad nationell modell användas som ett verktyg med åtgärder, checklistor och goda exempel för att minska matsvinnet i hela kedjan från menyplanering till resthantering. Åtgärderna täcker menyplanering, portionsberäkning, rapportering av frånvaro och närvaro, inköp, förvaring, tillagning, resthantering och uppföljning.

En viktig analys efter genomgång av initiativen är att trots att den största delen av matsvinnet uppstår i hushållen (SMED, 2018) är det inte så många initiativ som fokuserar på hur detta ska minska. Hushållen är en målgrupp som behöver ett större fokus i framtida aktiviteter.

Samverkan är viktigt då matsvinnet uppstår i hela kedjan och viktiga synergieffekter kan hittas om en utökad samverkan sker. Denna rapport kommer utgöra underlag i det vidare arbetet med kartläggning av matsvinnsaktiviteter i Sverige för projektet Frivillig överenskommelse i livsmedelskedjan.


Författare: Tova Andersson och Åsa Stenmarck IVL, Svenska Miljöinsitutet
Publicerad: 2019
Antal sidor: 19

Ladda ner PDF:

For att få tillgång till rapporten, logga in med dina medlemsuppgifter eller beställ i formuläret nedan.

Beställ rapport som ickemedlem


Skriv ut: