2020:28/Miljöstyrande avfallstaxor - Användning, effekt och goda exempel
- Författare: Jörgen Leander och Karin Engström, Miljö & Avfallsbyrån
- Pris: 300
Miljöstyrande avfallstaxa är vanligt förekommande i svenska kommuner men det har saknats en samlad bild av hur de används, vad effekten är av olika taxekonstruktioner och hur andra faktorer än taxan påverkar hur väl en kommun lyckas med sin miljöstyrning. Denna rapport syftar till att öka kunskapsnivån om miljöstyrande taxor och ge goda exempel från kommuner som arbetar med miljöstyrande taxor.
I rapporten definieras miljöstyrande taxa på följande sätt:
- Att taxan är konstruerad på ett sätt som uppmuntrar kunden att göra mer miljöriktiga val
- Att kunden ska kunna välja mellan olika tjänster i taxan
- Att kunden upplever taxan som styrande
Taxan är ett av flera styrinstrumentet som en kommun har att tillgå där avfallsföreskrifterna och kommunens arbete med information/ kommunikation har visat sig ha stor betydelse för hur väl en kommun lyckas med sin miljöstyrning.
90 % av kommunerna som svarade på en enkät, som genomfördes inom projektet, angav att de har en miljöstyrande taxa. Det är vanligast att styra mot abonnemang med matavfallsinsamling eller förbättrad matavfallsutsortering, vilket två av tre kommuner anger att de gör.
Undersökningen visar att det finns tydliga samband mellan en taxas konstruktion och hur väl en kommun lyckas med miljöstyrningen. För att mäta effekten av en miljöstyrande taxa har mängden matavfall per person i småhus använts om indikator men även utsortering av förpackningar och returpapper.
Kommuner som har frivillig matavfallsinsamling samlar generellt in mer matavfall ju större skillnaden är mellan ett abonnemang med matavfallsinsamling och ett osorterat abonnemang. Analysen visar dock stor spridning, vilket innebär att det även finns andra faktorer som har betydelse för resultatet.
En kombination av ett aktivt arbete med information/kommunikation och en kraftigt styrande taxa ger avsevärt mer insamlat matavfall än när kommunen inte arbetar lika aktivt med information/kommunikation.
Ett annat effektivt sätt att få höga insamlingsresultat är att i föreskrifterna besluta om obligatorisk matavfallsinsamling (alltså inte styra via taxan). Detta beror inte bara på att alla hushåll är anslutna till insamlingen, utan också på att de enskilda hushållen i större utsträckning tycks sortera bättre när matavfallsinsamlingen är obligatorisk än när den är frivillig.
Effekten av att begränsa den tömda volymen restavfall genom att minska kärlstorlek eller genom ett förlängt tömningsintervall tycks även det vara framgångsrika sätt att förbättra sorteringen, både av matavfall men även av förpackningar och returpapper. Den största miljövinsten av ett förlängt hämtningsintervall är just att det uppmuntrar till bättre sortering snarare än att minska transporterna.
Taxan kan även användas för att styra mot förebyggande av avfall och förbättrad sortering av grovavfall. Att mäta taxans förebyggande effekt har inte varit möjligt, men alla taxekonstruktioner som uppmuntrar till bättre sortering innebär också ett incitament att konsumera mindre. I det förebyggande arbetet kan taxan dock ha en viktig roll som kommunikationsbärare när kommunen vill nå ut med budskap om minskad och förändrad konsumtion.
Det är även möjligt att med taxan styra mot bättre sortering av grovavfall, inklusive återbruk, till exempel genom att differentiera avgiften på återvinningscentralen eller ge ekonomiska incitament att inrätta bytesrum i flerfamiljshus. Lagstiftningen angående insamling av matavfall, förpackningar och returpapper är under förändring vilket kommer att påverka hur miljöstyrande taxor används i framtiden.
Du måste vara medlem för att kunna ladda ner rapporten. Om du inte är medlem kan du beställa rapporten under fliken "Beställ".
Miljöstyrande avfallstaxa är vanligt förekommande i svenska kommuner men det har saknats en samlad bild av hur de används, vad effekten är av olika taxekonstruktioner och hur andra faktorer än taxan påverkar hur väl en kommun lyckas med sin miljöstyrning. Denna rapport syftar till att öka kunskapsnivån om miljöstyrande taxor och ge goda exempel från kommuner som arbetar med miljöstyrande taxor.
I rapporten definieras miljöstyrande taxa på följande sätt:
- Att taxan är konstruerad på ett sätt som uppmuntrar kunden att göra mer miljöriktiga val
- Att kunden ska kunna välja mellan olika tjänster i taxan
- Att kunden upplever taxan som styrande
Taxan är ett av flera styrinstrumentet som en kommun har att tillgå där avfallsföreskrifterna och kommunens arbete med information/ kommunikation har visat sig ha stor betydelse för hur väl en kommun lyckas med sin miljöstyrning.
90 % av kommunerna som svarade på en enkät, som genomfördes inom projektet, angav att de har en miljöstyrande taxa. Det är vanligast att styra mot abonnemang med matavfallsinsamling eller förbättrad matavfallsutsortering, vilket två av tre kommuner anger att de gör.
Undersökningen visar att det finns tydliga samband mellan en taxas konstruktion och hur väl en kommun lyckas med miljöstyrningen. För att mäta effekten av en miljöstyrande taxa har mängden matavfall per person i småhus använts om indikator men även utsortering av förpackningar och returpapper.
Kommuner som har frivillig matavfallsinsamling samlar generellt in mer matavfall ju större skillnaden är mellan ett abonnemang med matavfallsinsamling och ett osorterat abonnemang. Analysen visar dock stor spridning, vilket innebär att det även finns andra faktorer som har betydelse för resultatet.
En kombination av ett aktivt arbete med information/kommunikation och en kraftigt styrande taxa ger avsevärt mer insamlat matavfall än när kommunen inte arbetar lika aktivt med information/kommunikation.
Ett annat effektivt sätt att få höga insamlingsresultat är att i föreskrifterna besluta om obligatorisk matavfallsinsamling (alltså inte styra via taxan). Detta beror inte bara på att alla hushåll är anslutna till insamlingen, utan också på att de enskilda hushållen i större utsträckning tycks sortera bättre när matavfallsinsamlingen är obligatorisk än när den är frivillig.
Effekten av att begränsa den tömda volymen restavfall genom att minska kärlstorlek eller genom ett förlängt tömningsintervall tycks även det vara framgångsrika sätt att förbättra sorteringen, både av matavfall men även av förpackningar och returpapper. Den största miljövinsten av ett förlängt hämtningsintervall är just att det uppmuntrar till bättre sortering snarare än att minska transporterna.
Taxan kan även användas för att styra mot förebyggande av avfall och förbättrad sortering av grovavfall. Att mäta taxans förebyggande effekt har inte varit möjligt, men alla taxekonstruktioner som uppmuntrar till bättre sortering innebär också ett incitament att konsumera mindre. I det förebyggande arbetet kan taxan dock ha en viktig roll som kommunikationsbärare när kommunen vill nå ut med budskap om minskad och förändrad konsumtion.
Det är även möjligt att med taxan styra mot bättre sortering av grovavfall, inklusive återbruk, till exempel genom att differentiera avgiften på återvinningscentralen eller ge ekonomiska incitament att inrätta bytesrum i flerfamiljshus. Lagstiftningen angående insamling av matavfall, förpackningar och returpapper är under förändring vilket kommer att påverka hur miljöstyrande taxor används i framtiden.
Du måste vara medlem för att kunna ladda ner presentationer. Om du inte är medlem kan du beställa presentationer under fliken "Beställ".
Senast uppdaterad - 2022-08-12