Ytemissioner av deponigas

Författare: Åsa Kolmert Strickland, Jenny Kivistö och Ida Arvidsson, Sweco Environment.
Publicerad: 2020

Sammanfattning:

Avfall Sverige är en partner i det EU-finansierade forskningsprojektet ”MEMO2” (MEthane goes Mobile – MEasurements and MOdelling). Ett av projektets syften är att kvantifiera metanutsläpp. Som en del av deltagandet i MEMO2 har en studie kring mätning av ytemissioner av deponigas utförts, vilken redovisas i denna rapport. Studien omfattar dels en litteraturstudie kring vilka metoder som finns tillgängliga på marknaden idag och vilka som är rekommenderade av olika nationella myndigheter. Dessutom görs en jämförelse av deponigasmätningar som Sweco Environment har utfört, med syfte att undersöka om metanutsläppen är större från någon speciell grupp av deponier.

Den största delen av studien omfattar en praktisk jämförelse mellan fyra olika typer av mätmetoder för kvantifiering av totala metanutsläpp från deponier. Mätning med de fyra metoderna utfördes parallellt vid tre olika deponier i södra Sverige under hösten 2019. Dessutom utfördes ett kontrollerat utsläpp av metan för att jämföra mätmetoderna med ett känt metanutsläpp. Denna jämförelse presenteras i sin helhet i bilaga 1.

Litteraturstudien visade att det finns en mängd olika metoder för mätning av metanutsläpp från deponier. Rekommenderade metoder för deponigasmätning finns endast i två av de länder som har undersökts i denna studie: Danmark och Storbritannien. I Danmark ska spårgasmetoden användas och i Storbritannien statiska kammare (eng. fluxbox eller surface flux chambers) i kombination med ”walkover” (ytmätningar i sektioner över deponin med ett handhållet, känsligt instrument). I Sverige saknas en nationellt vedertagen metod. Avsaknaden av en standardmetod gör det svårt att jämföra resultat mellan deponier.

Jämförelsen av Swecos tidigare deponigasmätningar med fluxbox på tolv olika deponier runt om i Sverige visade att de totala utsläppen (m3 CH4/h/ ha) var störst för deponier som inte var sluttäckta och/eller var anlagda efter 1975. Vid val och prioriteringar mellan deponier för undersökning av deponigasutsläpp prioriteras därmed lämpligen ej sluttäckta deponier som varit aktiva från c 1975 och framåt. (Observera att 1975 inte bör tas som ett exakt årtal, utan snarare ses som en ungefärlig gräns mellan ”äldre” och ”yngre” deponier.)

Den jämförande studien visade att spårgasdispersionsmetoden är lämpligast att använda för att kvantifiera de totala utsläppen från en deponi. Den drönarbaserade plymmätningen visade sig ge liknande resultat som spårgasmetoden, varför båda dessa rekommenderas. Är syftet i stället att identifiera var på deponin de största utsläppen sker rekommenderas flera olika metoder: walkover/ fluxboxundersökning för att bedöma utsläppen från deponins yta, drönarbaserad plymmätning för att få en mer överskådlig bild över ett område och var de största utsläppen sker samt OTM-33A om punktkällor ska kvantifieras.


Författare: Åsa Kolmert Strickland, Jenny Kivistö och Ida Arvidsson, Sweco Environment.
Publicerad: 2020
Antal sidor: 33

Ladda ner PDF:

For att få tillgång till rapporten, logga in med dina medlemsuppgifter eller beställ i formuläret nedan.

Beställ rapport som ickemedlem


Skriv ut: