2021:08/Klimatnytta med att använda slaggrus som konstruktionsmaterial - Redovisning av livscykelanalys

  • Författare: Anna Fråne och Kristin Johansson, IVL Svenska Miljöinstitutet
  • Pris: 300

Det genereras ungefär en miljon ton bottenaska från anläggningar som helt eller delvis energiåtervinner hushållsavfall per år i Sverige. Bottenaska består huvudsakligen av aska samt obrännbart material såsom metaller, glas och sand. Efter utsortering av metaller till materialåtervinning och lagring av askan i omkring sex månader brukar det återstående av bottenaskan kallas för slaggrus. Idag går stora delar av det svenska slaggruset till deponier i form av deponikonstruktionsmaterial eller deponering.

Avfall Sverige vill med detta projekt belysa den potentiella klimatnyttan av att använda slaggrus i konstruktionsändamål utanför deponier jämfört med att använda andra typer av konstruktionsmaterial samt jämfört med att deponera slaggruset. Detta görs genom livscykelanalys (LCA). Genom LCA går det att ta reda på var i en händelsekedja som miljöpåverkan är störst och hur stor den totala miljöpåverkan av en produkt eller process är. I det här projektet utvärderas klimatpåverkan i LCA, uttryckt som hur många koldioxidekvivalenter (CO2-ekv.) som en viss slaggrushantering orsakar eller sparar.

Du måste vara medlem för att kunna ladda ner rapporten. Om du inte är medlem kan du beställa rapporten under fliken "Beställ".


Det genereras ungefär en miljon ton bottenaska från anläggningar som helt eller delvis energiåtervinner hushållsavfall per år i Sverige. Bottenaska består huvudsakligen av aska samt obrännbart material såsom metaller, glas och sand. Efter utsortering av metaller till materialåtervinning och lagring av askan i omkring sex månader brukar det återstående av bottenaskan kallas för slaggrus. Idag går stora delar av det svenska slaggruset till deponier i form av deponikonstruktionsmaterial eller deponering.

Avfall Sverige vill med detta projekt belysa den potentiella klimatnyttan av att använda slaggrus i konstruktionsändamål utanför deponier jämfört med att använda andra typer av konstruktionsmaterial samt jämfört med att deponera slaggruset. Detta görs genom livscykelanalys (LCA). Genom LCA går det att ta reda på var i en händelsekedja som miljöpåverkan är störst och hur stor den totala miljöpåverkan av en produkt eller process är. I det här projektet utvärderas klimatpåverkan i LCA, uttryckt som hur många koldioxidekvivalenter (CO2-ekv.) som en viss slaggrushantering orsakar eller sparar.

Du måste vara medlem för att kunna ladda ner presentationer. Om du inte är medlem kan du beställa presentationer under fliken "Beställ".