Avfall Sverige driver arbetet för tillgång till stabil, planerbar och reglerbar kraft som en del i den omställning av Europas energiförsörjning som krävs och för att visa på den potential som finns i att utnyttja det avfall som vi skapar både för energi och biogas. Sverige toppar Europaligan i hur mycket energi vi får ut per ton avfall - vi kan och behöver vara en del av omställningen till hållbar, fossilfri energi.
Svenska energiåtervinningsanläggningar har som mål att bli klimatneutrala genom att utsläppen från energiåtervinning halveras till 2030 och minskas till nära noll år 2045 - men det kräver att även aktörer utanför branschen; producenter, konsumenter och politiken, agerar i samma riktning.
Hållbar design, produktion och konsumtion påverkar vad som kommer in till anläggningarna. Avfall Sverige arbetar för att så mycket som möjligt ska förebyggas och att bara det avfall som utifrån miljö- och hälsoskyddshänsyn inte kan återanvändas eller återvinnas på annat sätt ska gå till energiåtervinning. Utöver styrmedel för längre livslängd och ökad materialåtervinning behövs effektiva styrmedel för att till exempel minska andelen fossil plast i avfallet, en viktig komponent för att uppnå fossilfri energi
Investeringar inom energiåtervinning i Sverige har bromsats upp pga. att Sverige är ett av få länder inom EU som har anslutit energiåtervinning till EU:s utsläppshandelssystem, EU-ETS. Det gör det kostsamt för de svenska anläggningarna och ger ingen konkurrensneutralitet. Avfall Sveriges uppfattning är att alla EU-länder bör ta med energiåtervinningen i utsläppshandelssystemet, men om så inte sker bör inte heller de inte svenska energiåtervinningsanläggningar ingå i systemet.
Sverige har stora möjligheter att delta i utvecklingen av koldioxidinfångning från energiåtervinningsanläggningarna i landet. Teknik, kunskap och investeringar i CCS, Carbon Capture Storage, beräknas göra de svenska anläggningarna klimatpositiva till år 2045. Då det rör sig om en ny, innovativ och kostsam teknik så kommer det att behövas statligt investeringsstöd och förändrad lagstiftning för att detta ska bli verklighet.
Och det finns förslag på hur ett statligt stöd för avskiljning och lagring av koldioxid från förnybara källor kan utformas. Redan nästa år kan ett stöd för bio-CCS finnas på plats, men det utesluter i praktiken anläggningar för energiåtervinning av avfall eftersom detta också innehåller fossilt avfall (i huvudsak plast). Det behövs ett stöd som tar med den nytta som energiåtervinning gör i att avgifta samhället och hantera problemet med stora mängder plastavfall som inte kan materialåtervinnas.
Senast uppdaterad - 2022-12-06