Avfall och miljö

Ledare: 680 miljoner skäl att minska på plasten

Plastproduktionen väntas öka från 450 miljoner ton i fjol till 680 miljoner ton år 2040. En stor del blir avfall inom loppet av några månader. Mycket av det blir plastföroreningar; det är ett problem som förvärras av klimatförändringarna, då översvämningar och stormar snabbt sprider plastavfall.

Plast behövs men inte alls i den utsträckningen som den används idag. Till och med sjukvården söker idag alternativ till engångsplast, ofta med förvånansvärt positiva effekter.

Tema plast: ”Vi måste förstå hela kedjan”

Bethanie Carney Almroth har ägnat drygt 15 år åt att förstå plastens påverkan på miljö, klimat, människor och samhällen. Hennes slutsats är tydlig: Plast är farligt och måste begränsas.

– Plasten är problematisk både som material och genom de kemikalier som finns i den. Vi vet att många av kemikalierna har farliga egenskaper. För många andra saknar vi fortfarande kunskap, säger Bethanie Carney Almroth , professor vid Göteborgs universitet och nyutnämnd expert inom FN:s system för mänskliga rättigheter, kemikalier och avfall.

”Plast som sådant är inte ett problem”

Plast har under senare år blivit en symbolfråga i miljödebatten. Men Henrik Oxfall, ansvarig för plastfrågor på Ikem, Innovations- och kemiindustrierna i Sverige, vill nyansera bilden.

– Plast är ett jättebra material som gör väldigt mycket nytta, säger han.

– Problemet är hur vi hanterar plasten när vi är klara med den. Nedskräpning är ett problem. Förbränning är också ett problem. Vi vill få bort plasten från förbränningen och föra in den i nya produkter.

Bättre sorterad grovplast ger bättre ekonomi

Omkring 60 procent av den plast som produceras i världen är annat än förpackningar. Att försortera grovplasten redan på återvinningscentralerna ger tydliga vinster: mindre onödiga transporter, lägre kostnader och mer kompetent ÅVC-personal. Det visar erfarenheter från Tekniska verken i Linköping. Nu delar de med sig av sina erfarenheter i en handbok.

Stark framtidstro för biometan

Omkring 150 deltagare från de nordiska länderna samlades i Reykjavik till Nordic Biogas Conference. Konferensen präglades av stort engagemang, hög kompetens bland talarna och en tydlig framtidstro på biometanens roll i den gröna omställningen. Flera talare lyfte fram att efterfrågan fortsätter att öka inom såväl transportsektorn som industrin.

Egen el bra för beredskapen

Avfallsanläggningen i Vankiva rustar för tuffa tider. Solceller, vindkraftverk och batteri som back up ingår i deras strategi.

– Målet är att bli självförsörjande på el på hela anläggningen, säger Peter Stenberg, enhetschef Kretsloppscenter på Hässleholm Miljö.

Unik data om matsvinn

För första gången finns tillförlitlig data på vad hushåll slänger i sin matavfallspåse, hur mycket de slänger och när de slänger det.

– Det mest intressanta är att det är väldigt få dagar som ger ganska mycket matavfall. Länge har vi fokuserat på att skapa rutiner för vardagen för att minska matsvinnet. Men vi ser att det är enskilda dagar, Peak Days, då de stora mängderna slängs, säger Pedro Brancoli, projektledare och docent vid högskolan i Borås.

En italiensk förebild

Italien återvinner över hälften av sitt hushållsavfall. Det är mer än Sverige klarar av.

– Vi var bland de första i Italien att utveckla fastighetsnära insamling. Nu har fler tagit efte, säger Marco Mattiello, talesperson för Contarina, ett det prisade kommunäga bolaget i Treviso nära Venedig.