Avfall Sverige deltar aktivt med påverkansarbete genom debattartiklar och repliker, både tillsammans med andra aktörer och själva.
Verka för en kvotplikt för återvunnen plast för möbler, inredning och byggprodukter inom ramen för EU:s ekodesigndirektiv. Det är ett av förslagen i handlingsplanen för att minska förbränningen av plast som lanseras i dag, skriver företrädare för Återvinningsindustrierna, Energiföretagen, Ikem, Avfall Sverige och Sveriges Allmännytta.
Sverige behöver inte vara kvar i fossil råvara och fossila material. Industrin vill driva omställningen framåt, och det är möjligt om politiken ger rätt förutsättningar. Det är hög tid för en satsning på ökad biogasproduktion, skriver industrins Biogaskommission.
Från och med 2025 ska textilavfall sorteras ut från annat avfall. Det låter som ett stort steg framåt för den cirkulära ekonomin, men verkligheten är mer komplex och full av utmaningar, skriver Lasse Stjernkvist, ordförande Avfall Sverige, vice ordförande Nodra AB (S), Robin Holmberg, vice ordförande Avfall Sverige, Kommunstyrelsens ordförande Ängelholm (M) och Tony Clark, vd Avfall Sverige
Det är inte logiskt att införa krav på insamling utan ett producentansvar. Nu måste politiken ta ansvar för att det skapas lösningar för de stora mängder insamlat textilavfall som kommer uppstå, skriver aktörer med olika intressen i frågan om textilavfall.
”Förbjud all förbränning av plast”, uppmanar den svenska plastindustrins företrädare, Ikem i Altinget. Det är att söka en till synes enkel lösning på ett svårt problem. Ikem förfasar sig över Energimyndighetens förslag om ett utvidgat producentansvar för plast, men det kan visa sig vara bästa tänkbara insats för klimatet, menar Åsa Pettersson, vd på Energiföretagen, och Tony Clark, vd på Avfall Sverige.
Mölndals kommun gör en fantastisk insats. Men vi måste också kunna garantera att ingen bygger sandlådor av giftigt virke, skriver Camilla Nilsson, Avfall Sverige, i en replik.
Miljöskandaler, som Think Pink, påvisar hur verklighetsfrånvänd och regeltung nuvarande lagstiftning är – och uppmuntrar närmast till olaglig avfallshantering. Det är dags att lagen kommer ner på jorden och förenklas. Dels för att effektivisera processen och för att återfå allmänhetens förtroende. Det skriver en rad företag och organisationer.
Sverige behöver skyndsamt få till stånd en mer storskalig produktion av biogas. Detta kommer kräva satsningar; att existerande produktionsmetoder och styrmedel ses över och även kompletteras med helt nya politiska förslag, skriver flera företrädare för industrin.
Självklart ska vi bejaka alla möjligheter att minimera mängden avfall och i stället återanvända material som kan leva länge än. Men för att kunna återbruka impregnerat virke i stor skala krävs bland annat metoder för att identifiera vilka ämnen som finns i träet. Störst potential finns i byggsektorn, skriver Camilla Nilsson på Avfall Sverige i en replik till Svenska Träskyddsföreningen.
Sveriges kommuner är väl rustade för att klara kravet om fastighetsnära insamling. Det råder febril verksamhet runt om i landet, skriver Jon Djerf, Avfall Sverige, i en replik.
För att prissätta plastens inflöde, det fossila kolet, i material föreslår Energimyndigheten en form av utvidgat producentansvar som bygger på Polluter Pays Principle – ett plastansvar. Detta är ett viktigt styrmedel som välkomnas av Avfall Sverige.
Kommunerna kan avfallsinsamling. Men att de använder sin kompetens innebär inte att ideella aktörer stängs ute, skriver Jon Nilsson-Djerf, Avfall Sverige, i en replik.
Vi svenska företagare och fackförbund nås av oroande uppgifter om snabbutredningen av Sveriges klimatpolitik som ska presenteras i morgon, tisdag.
Låt oss därför vara väldigt tydliga: Det är av största vikt för oss att 2030-målet ligger kvar. Det handlar om jobb, investeringar och marknadsandelar – och om vikten av att kunna lita på blocköverskridande överenskommelser.
Det vore ett stort misstag av regeringen att skrota 2030-målet för transportsektorn, menar 214 företag och organisationer i en debattartikel. Målet gynnar såväl klimatet som Sveriges renommé, konkurrenskraft, arbetsmarknad, säkerhet och exportintäkter.
Nyligen manade Stena Recycling kommunerna att utöka insamlingen av hårdplast, sedan en ny återvinningsanläggning kommit på plats. Avfall Sverige, kommunernas branschorganisation inom avfallshantering, svarar nu och menar att det är ett problem att mycket av plasten är för svår att återvinna.
Frågan är inte om klimatmålen nås, utan hur. Regeringen skriver just detta i sin inbjudan till nationellt klimatmöte. Utmärkt så. Det vore nämligen olyckligt om regeringen skulle föreslå riksdagen att senarelägga, försvaga eller stryka ovan nämnda mål. Åtgärderna måste snarare skärpas, skriver ett 70-tal företagsledare och samhällsaktörer.
Den senaste tiden har många medier och privatpersoner uppmärksammat SVT:s undersökning av den ohållbara returtrenden, som visade att upp till 40 procent av alla e-handlade klädesplagg skickas tillbaka. En siffra som väcker både ilska och klimatångest, men som riskerar att agera rökridå för den verkliga klimatproblematiken: svenskarnas konsumtion, skriver bland andra Tony Clak, vd för Avfall Sverige, i Göteborgsposten den 6 juni.
Vi vet att många undrar om det spelar någon roll att de sorterar plast. Svaret är ja – men det räcker inte. Det behövs också ett politiskt ansvarstagande för att få bort onödig plast och för att mer av plasten vi lägger i återvinningskärlen ska gå att materialåtervinna, skriver Lasse Stjernkvist (S) och Robin Holmberg (M).
Klimatmål ställs mot sänkta bränslepriser i debatten, men nya EU-regler öppnar för lösningar som bidrar till både och. Det skriver företrädare för 13 samhällsbärande sektorer i en uppmaning till regeringen att omgående återställa skattebefrielsen för biogas och biogasol.
För att stoppa plastföroreningarna måste fokus riktas mot de som sätter fossil plast på marknaden. I avfallsledet är det för sent. Det skriver representanter för Avfall Sverige, Återvinningsindustrierna och Energiföretagen i Altinget den 21 mars.
Det är obegripligt att vår nya regering väljer att försämra villkoren för de som så uppenbart bidrar till ökad hållbarhet, skriver Avfall Sverige tillsammans med Circular Sweden och Cradlenet i Dagens Industri den 11 november 2022.
Regeringen har nyligen inlett arbetet med att ta fram en nationell bioekonomistrategi. Men i utredningsdirektiven saknas en viktig sektor som kan bidra till att säkra Sveriges tillgång till fossilfri energi, skriver Tony Clark, vd för Avfall Sverige i en debattartikel i Altinget den 4 juli 2022.
Ekodesign kan bli en gamechanger för hållbarhet. När Tjeckien och Sverige leder arbetet inom EU det närmaste året är det en möjlighet att tillsammans skriva historia genom att ta förslaget om en ekodesignförordning vidare. Det skriver Avfall Sverige i en debattartikel i Altinget den 30 juni 2022
Efter 25 års oenighet har en lösning för hur våra förpackningar bäst samlas in tagit form. Nu är det bråttom att få systemet på plats, men trots brådskan finns det politiker som tvekar när riksdagen ska fatta beslut, skriver kommunstyrelseordföranden i nordvästra Skåne som medlemmar i Avfall Sverige i en debattartikel i Altinget den 1 juni 2022.
Sverige har tillåtit sig att bli omsprunget av andra länder när det gäller produktionen av biogas – en miljömässigt överlägsen energikälla. Vi har en möjlighet att komma i kapp men det kräver politisk handlingskraft. Potentialen är enorm. Det skriver Avfall Sveriges i en debattartikel i Expressen den 30 maj 2022.
Riksdagen är överens om att inkludera all konsumtion i ambitionen att få ned klimatutsläppen till netto noll senast 2045. En viktig del i omställningen är återbruk, att laga grejerna i stället för att slänga dem. Men förhoppningarna riskerar att falla platt utan nationella mål för hållbara alternativ. Det skriver Avfall Sverige tillsammans med Blocket, GIAB Nordic AB, Inrego, Myrorna och Tradera i en debattartikel i Dagens Nyheter den 22 maj 2022.
Genom att bli bättre på att återvinna och återanvända kan Sverige drastiskt minska sitt importberoende. Avfall Sverige tillsammans med en lång rad forskare, företag i stål- och återvinningsbranschen samt miljöorganisationer ger i debattartikeln förslag på fem viktiga åtgärder för att minska slöseriet med kritiska metaller. Debattartikeln publicerades i Ny teknik den 29 januari 2021.
Skatten på avfallsförbränning har inte lett till mindre mängder avfall och har inte gjort att mer avfall materialåtervinns. Det är med anmärkningsvärd envishet regeringen håller fast vid, och nu vill höja, den ineffektiva skatten trots all kritik. Att det är en fiskal skatt blir alltmer tydligt. Nu har regeringens utredning även presenterat ett halvdant reformförslag, skriver Energiföretagen och Avfall Sverige i en debattartikel i Ny teknik den 31 mars 2022.
Anläggningarna för energiåtervinning kan inte tacka nej till avfall som innehåller plast med fossilt ursprung på grund av otillräcklig utsortering till materialåtervinning. De förväntas också behandla farliga ämnen som inte bör cirkuleras i nya produkter. Ge oss hållbara villkor, skriver Klas Svensson på Avfall Sverige och Raziyeh Khodayari på Energiföretagen i Aktuell Hållbarhet den 24 januari 2022 och vänder sig både mot avfallsförbränningsskatten och Sveriges inkludering av avfallsförbränningen i EU:s utsläppshandel.
Om fastighetsägare har frågor om insamlingen av returpapper så finns svaren hos kommunen. Den gör sitt bästa för att de boende även framöver ska kunna lämna sitt returpapper precis som vanligt. Det skriver Avfall Sveriges Tony Clark i en replik i Dagens Samhälle den 9 december 2021.
Att kunna lämna sitt avfall där man bor i stället för att behöva köra i väg med det till återvinningsstationen ger betydligt mer material till återvinning. Men flera frågor som är vitala för den cirkulära ekonomin väntar ännu på ett avgörande från regeringens sida, skriver Tony Clark vd för Avfall Sverige i Dagens Samhälle den 23 november 2021.
Kommunerna har fått nog av kriminella verksamheter inom avfallshanteringen. Tillsätt en haverikommission för att gå på djupet i frågan, skriver Lars Stjernkvist och Tony Clark, Avfall Sverige i en debattartikel i Svenska Dagbladet 4 november 2021
Regeringen och dess stödpartier har berömvärda ambitioner om att mobiltelefoner och annan elektronik ska ges nytt liv. Ändå ignorerar de den utredning som pekar på att pantsystem för mobiltelefoner är en dålig idé, skriver Avfall Sverige tillammans med bland annat företrädare för handeln, miljöorganisationer och återvinningsbranschen i Göteborgs-Posten den 4 juni 2021.
Många av de svagheter som regeringens promemoria uppvisar hade kunnat undvikas om förslagen arbetats fram i samverkan med branschens aktörer. Avfall Sverige tillsammans med Återvinningsindustrierna ger tre förslag, som skulle föra oss närmare en helt sund avfallshantering, i en debattartikel i Altinget den 1 juni 2021.
Regeringens särskilda utredare av frival hävdar på DN debatt att ”det kommunala monopolet” bromsar företagens avfallsåtervinning. Det stämmer inte. Vad som hamnar i soppåsen handlar inte ytterst om vem som hämtar avfallet – utan vad som läggs däri. Det skriver Avfall Sverige i en replik i DN den 14 april 2021.
Senast uppdaterad - 2025-03-27