Fakta & statistik

Insamling av kommunalt avfall från hushåll

Återvinningscentraler och fastighetsnära insamling

Materialåtervinningen av hushållsavfall i Sverige sker i huvudsak genom insamling på återvinningscentraler, återvinningsstationer och genom så kallad fastighetsnära insamling.

De bemannade återvinningscentralerna drivs av kommunerna. Där lämnar landets medborgare bla grovavfall, avfall till återbruk, elavfall, farligt avfall och trädgårdsavfall för omhändertagande. Tillsammans med de obemannade återvinningstationerna, som varit systemet för insamling av förpackningar under producentansvaret, har det utgjort det så kallade ”bring systemet”, dvs hushållen själva tar sig till platsen för att kunna lämna sitt avfall till materialåtervinning.

Utöver bring-system finns också fastighetsnära insamling av kommunalt avfall från hushåll. Det är helt enkelt system där hushåll i villor och flerfamiljshus sorterar och lämnar sitt avfall i anslutning till sin bostad. För lägenheter betyder det ofta källsortering i ”soprum” eller ”miljöhus” eller exempelvis underjordsbehållare. För småhusägare betyder det att man källsorterar avfall i vid fastighetsgränsen. Förutom de traditionella kärlen för restavfall och matavfall är det mer och mer vanligt med utsortering också av förpackningar där man bor, genom tex så kallade flerfackskärl, tvåfackskäl eller optisk sortering i färgade påser.

2022 beslutade regeringen efter flera utredningar att från och med 2027 ska fastighetsnära insamling av förpackningar vara huvudsystemet och införd för alla hushåll samt verksamheter som har avfallshantering som är samlokaliserad med hushåll. Producentansvaret kvarstår men från 2024 övergår ansvaret för själva insamling från producenterna till landets kommuner. Producenterna kommer fortsätta ansvara för materialåtervinning av förpackningarna samt genom producentansvaret stå för systemets kostnader. Syftet med förändringen är att höja insamlingsnivåerna genom den ökade tillgängligheten, och därmed se till att mer material återvinns och att materialet cirkuleras till nya förpackningar och produkter.

Sedan tidigare har det beslutats att producentansvaret för returpapper upphört att gälla och att insamling samt materialåtervinning övergått till kommunerna från januari 2022.

Allt fler sorterar ut bioavfall

Bioavfall (tidigare kallat matavfall och trädgårdsavfall) ska enligt EUs Avfallsdirektiv samlas in separat av samtliga hushåll i alla medlemsländer senast 2024.

I Sverige finns sedan många år separat insamling av källsorterat matavfall i de flesta kommuner. I dagsläget har närmare 90%, ca 250st, kommuner mer eller mindre utbyggda system för insamling. De kommuner som ännu inte har separat insamling förbereder sig för kommande införande.

Genom att öka utsorteringen och materialåtervinning av bioavfall kommer mer material från livsmedelsindustrin, storkök och restauranger och inte minst köksavfall styras till rötning (och viss kompostering) så att biogasen och den viktiga växtnäringen tas tillvara.

Olika lösningar för farligt avfall

Det vanligaste insamlingssystemet för hushållens farliga avfall är inlämning på kommunernas bemannade återvinningscentraler. Nästan hälften av landets kommuner tillämpar även fastighetsnära insamling av hushållens farliga avfall i någon form. Även insamling via miljöbil förekommer i flera kommuner. Mer än hälften av kommunerna har också någon form av konsumentnära insamling av farligt avfall, exempelvis i butiker eller på andra offentliga platser.

Latrin och slam

Att samla in och behandla latrin, slam och andra fraktioner från enskilda avlopp är en del av kommunens avfallsansvar. Dessa fraktioner räknas inte som kommunalt avfall, men ingår ändå i det kommunala ansvaret för att säkerställa en säker hantering.

 

Jon Djerf

KONTAKT

Jon Djerf

Rådgivare för materialåtervinning, insamling och transport