Fakta & statistik
284 av landets 290 kommuner samlar i dagsläget in källsorterat matavfall. Fler och fler kommuner har sedan 1990-talet introducerat insamling av matavfall från hushåll men även storkök och restauranger.
Det vanligaste insamlingssystemet för källsorterat matavfall från villahushåll är ett separat kärl. Knappt hälften av kommunerna använder det systemet. Det finns även flerfackskärl som är ett växande system som används i drygt 70 kommuner, där olika fraktioner sorteras i separata insatser i två stora sopkärl. Det är ett insamlingssystem inriktat på villahushåll där matavfallet utgör en av åtta fraktioner, de övriga restavfall och förpackningar. Insamlingssystem med optisk sortering av matavfall i grön påse finns i runt 30 kommuner. I vissa kommuner förekommer även ett tvådelat kärl för mat- respektive restavfall, och även förpackningar.
Matavfallsbehandlingen har utvecklats från mestadels kompostering till dagens anläggningar för produktion av biogödsel och biogas. Biogödsel bidrar till att sluta kretsloppet av näringsämnen och därmed till en matproduktion som gödslas med inhemskt producerad växtnäring.
Från 2024 är det obligatoriskt för hushåll och verksamheter att sortera ut matavfall. Kravet är kopplat till EU:s avfallsdirektiv. Kommunerna har ett ansvar att separat samla in det källsorterade matavfallet.
Definitionen av matavfall har också enligt avfallsdirektivet utvidgats till bioavfall och omfattar därmed trädgårdsavfall och matavfall från butiker och restauranger.
De flesta kommuner använder sig av papperspåse som s.k bärare för utsorteringen av matavfallet. Grön plastpåse för optisk sortering förekommer också liksom biopåsar i plast.
En stor del av det insamlade matavfallet behandlas i biogasanläggningar som producerar certifierad biogödsel. Från och med 1 januari 2023 får endast godkända insamlingspåsar tas emot av biogasanläggningar som producerar certifierad biogödsel. En godkänd insamlingspåse är certifierad enligt EN13432 eller utvärderad för kontakt med livsmedelenligt (EC) No 1935/2004. Detta innebär att kommuner som vill lämna sitt matavfall till biogasanläggningar som producerar certifierad biogödsel måste kunna visa ett intyg, eller liknande, som styrker att insamlingspåsen uppfyller de nya kraven.
Bakgrunden till beslutet handlar om att biogödsel måste hålla hög kvalitet för att bibehålla dagens höga förtroende hos lantbrukarna som använder biogödseln.
Vissa kommuner samlar in källsorterad matolja separat, främst för att minska driftproblem och stopp i avloppssystemen, men matoljan kan också återvinnas eller återanvändas. Ett system är att hushållen uppmanas att hälla upp matolja i behållare med tät förslutning och sedan lämna in den till en återvinningscentral.
Det finns olika återvinnings- och behandlingsalternativ för den källsorterade och insamlade matoljan. Den kan användas som råvara för kemisk industri, rötas för biogasutvinning, användas av biobränsle och energiåtervinning.
Ett alternativ är att matoljan hälls över i en behållare som sedan läggs i den brännbara fraktionen och går till energiåtervinning.
Läs mer om matavfallsinsamling
Storkök, restauranger och andra verksamheter där det finns risk att stora mängder fett tillförs avloppet måste installera fettavskiljare. Fett och slam från köksavlopp och diskmaskin skiljs av från avloppsvattnet och belastar inte avloppsledningen. Fettavskiljarna töms med slambil. Många restauranger och andra verksamheter ger även upphov till spillfett, till exempel frityrolja och fett från stekbord. Insamlingen sker i olika typer av behållare som samlas in med lastbil. Fettavskiljarslam och spillfett är kommunalt avfall om det kommer från storkök, hamburgerrestauranger och annan verksamhet med beredning av livsmedel för omedelbar konsumtion eller från detaljhandeln. Sådant slam och fett ingår alltså i det kommunala ansvaret att samla in och behandla. Däremot är slam och fett från jordbruk och tillverkning inte kommunalt avfall.
Senast uppdaterad - 2026-10-26