Fakta & statistik

Farligt avfall från hushåll

Det är viktigt att farligt avfall sorteras ut och lämnas in på rätt sätt och på rätt plats.

Farliga ämnen kan finnas i väldigt små mängder i olika produkter men sammantaget kan de göra stor skada om de hamnar fel. Det är därför viktigt att det farliga avfallet sorteras ut och lämnas in på rätt sätt och på rätt plats.

Kommunerna har ansvar för insamling, transport och behandling av hushållens farliga avfall. Ansvaret regleras i miljöbalken, avfallsförordningen och den kommunala renhållningsordningen.

Hushållen är skyldiga att sortera ut sitt farliga avfall från övrigt hushållsavfall. De flesta kommuner har denna skyldighet inskriven i sina avfallsföreskrifter.

Det finns inga exakta uppgifter på mängden farligt avfall från industrin, men enligt den senaste officiella avfallsstatistiken, som Naturvårdsverket rapporterar till EU, uppkom 2,9 miljoner ton farligt avfall i Sverige under 2018. Avfallet kom främst från byggverksamheter, avfallshantering och återvinning, hushållssektorn, tjänsteproducenter, och försörjning av el, gas värme och kyla. Av detta exporterades ca 327 000 ton till europeiska behandlingsanläggningar. 

Insamlingssystem

Det vanligaste insamlingssystemet för hushållens farliga avfall är inlämning på kommunernas bemannade återvinningscentraler. Nästan hälften av landets kommuner tillämpar även fastighetsnära insamling av hushållens farliga avfall i någon form, visar en undersökning som Avfall Sverige har genomfört. Över hälften av kommunerna har någon form av konsumentnära insamling i form av exempelvis miljöbil eller insamlingsskåp vid butiker.

Att ha flera olika insamlingssystem ger en bättre service till invånarna och gör det lätt att göra rätt. Därför har idag hälften av Sveriges kommuner tre-fyra olika insamlingssystem, medan var tredje kommun har fem eller fler.

Behandling

Farligt avfall som lämnats till mottagnings- eller behandlingsanläggningar, måste ofta förbehandlas inför den fortsatta behandlingen. Eftersom farligt avfall kan innehålla ämnen som ska fasas ut ur kretsloppet går behandlingen oftast ut på att förstöra dessa ämnen. De ämnen, som inte kan oskadliggöras eller återanvändas, deponeras. Det är då viktigt att avfallet är kemiskt och fysiskt stabilt så att farliga ämnen inte läcker ut till omgivningen.

Materialåtervinning från farligt avfall sker genom att de farliga ämnena separeras ut och återstoden återvinns. Metoden används till exempel för att ta hand om färgburkar och spillolja. Giftiga och svårnedbrytbara ämnen, som bekämpningsmedel och annat farligt kemikalieavfall, förbränns i speciella ugnar vid höga temperaturer.

Förorenad jord kan saneras genom biologisk nedbrytning, genom termisk behandling eller genom jordtvätt bland annat.

Impregnerat virke kan innehålla miljöfarliga ämnen som arsenik, kreosot och koppar. Det insamlade virket flisas och förbränns med energiutvinning i anläggningar som har särskilda tillstånd.

Camilla Nilsson

KONTAKT

Camilla Nilsson

Rådgivare för ÅVC, återbruk på ÅVC, insamling av farligt avfall och elavfall