Avfall och miljö

Ledare: Vilket avfalls-år vi har att se fram emot!

Efter mina år i Kina håller jag gärna koll på deras zodiak, mest för skojs skull. Nu i februari inleds Hästens år, som sägs symbolisera energi, rörelse, frihet och framgång. Jag tror att det ger en föraning om det kommande avfalls-året, för här kommer det att hända saker. Några exemempel:

• 1juli vill regeringen att deras förslag till ny avfallslagstiftning ska börja gälla.
• Senast den 31 juli ska Kommissionen ta ställning till om alla EU:s anläggningar för energiåtervinning av avfall ska omfattas av utsläppshandeln.
• Circular Economy Act ska presenteras under Q3.

Tema AI: ”Vi har en klar bild av hur AI kan användas på ett hållbart sätt”

Somoya Joshi leder expertgruppen för AI-frågor inom Stockholm Environment Institute, SEI.  Hon ser både för- och nackdelar med tekniken, men pekar på många starka krafter som arbetar för att kunna utnyttja möjligheterna utan att planeten eller dess invånare behöver betala ett överpris.

Tema: Sophämtarroboten är här

Tidiga sommarmorgnar har den rullat runt i Helsingborg, öppnat dörrar till miljörummen och i sakta mak rullat sopkärl till sopbilen där de mänskliga sophämtarna tar vid.

– Vi har inte 100 procent koll på nästa steg, det är roboten som avgör vad som är mest effektivt. Vi ger bara ett uppdrag: ”Hämta sopkärl före klockan 06”, säger Dimitrij Aleshkov, vd för Robotminds som utvecklat den moderna sophämtaren.

Tema: ”Vi sätter ögon på sopbilarna”

Två av Östersunds sopbilar har försetts med smarta kameror som identifierar och dokumenterar sådant som misstänks vara felsorterat. Istället för att behöva hoppa ut, lyfta locket, fotografera och dra igång en avvikelsehantering kan chaufförerna köra sin runda i lugn och ro. Över en kopp kaffe på kontoret granskar de sedan det som systemet flaggat för och kan med en knapptryckning skicka ärendet vidare.

Lösningar som inspirerar

Drygt 500 branschkollegor samlades i november till Avfall Sveriges höstmöte i Linköping. Det blev två intensiva dagar där kommuner, företag, forskare, producenter och frivilligorganisationer delade med sig av sina erfarenheter för att nå målen om mindre avfall och mer återvinning.

”Återvinningen kräver samarbete och nationell kampanj”

Inte ens enligt best-case scenariot kommer Sverige att nå målen för materialåtervinning av förpackningar. Det visar en analys som Näringslivets Producentansvar, NPA, låtit genomföra. Flera förslag ges dock för hur vi kan förbättra läget.

Möt Cornelia Malder, hållbarhetsspecialist på Stockholm Exergi

– Vi redovisar siffror specifikt för varje avfallslämnare. ”Ni lämnade 20 000 ton avfall, det värmde så här många bostäder, men det orsakade också det här fossila utsläppet.” Vi avslutar med en uppmaning: ”Det här behöver ni jobba mer med, och det här kan vi jobba tillsammans med”, säger Cornelia Malder.

Småskalig CCUS – lika enkelt som leasing

Carbon Centric har som affärsidé att göra det busenkelt för energiåtervinningsanläggningar att bli nästan klimatneutrala.

– Det är vi som gör investeringarna och som söker bidrag. Det är vi som hanterar miljötillstånd och byggtillstånd, så avfallsbolagen kan fokusera på sin drift. Vi blir mer av partner än leverantör, förklarar marknadschefen Kenneth Juul.

Bark sparade in miljoner på luktreducering

Personalen vid Falkenbergs biogasanläggning har utvecklat en både billig och effektiv metod för att stoppa dålig lukt. Nu står andra anläggningar i kö för att få se hur de gör.

Egen CE-märkt lösning gör containrar säkrare

Efter flera rapporterade tillbud med sina vinschcontainrar tog Sysav saken i egna händer och utvecklade en helt ny, CE-märkt lösning för att öppna och stänga locken – en innovation som kan komma att sätta en ny standard i branschen, om Sysav får välja.

Inkluderande process uppför trappan

Hur går utvecklingsarbete egentligen till? Och hur kan Sverige bidra på bästa sätt? Sandra Lindblom från Miljö & Avfallsbyrån ger oss några ögonblicksbilder från hennes insatser i Brasilien.