2026-11-05
Höstmötet 2026: Från kökssortering till geopolitik
Hur får vi fler att sortera rätt? Vad betyder de nya reglerna i praktiken? Och vilken roll spelar avfallssektorn i jakten på framtidens kritiska råvaror?
Det var några av frågorna som stod i fokus när omkring 500 deltagare samlades på Avfall Sveriges höstmöte för två dagar fyllda av kunskap, diskussioner och omvärldsspaningar.
En av mötets mest uppmärksammade föreläsningar hölls av vetenskapskommunikatören och författaren Eva Krutmeijer, aktuell med sin bok Litium. Hon tog deltagarna med på en resa från Big Bang till dagens batterirevolution.
Litium, som upptäcktes första gången på Utö i Stockholms skärgård, har gått från att användas i läskedrycker och läkemedel till att bli en av världens mest eftertraktade råvaror.
Det är universums minsta metalljon, och den har en elektron som den gärna vill släppa. Just därför har det blivit så eftertraktat i batterier, som kan göras effektiva och kompakta. Men samma egenskaper gör det också svårt att återvinna. Trots det ska minst 50 procent av litiumet återvinnas från batterier senast 2027. Eva Krutmeijer gav oss ändå hopp: Forskning från Chalmers visar att återvinningsgrader på upp till 98 procent kan vara möjliga genom att tänka tvärt emot traditionell återvinning och nyttja den snälla oxalsyran istället för mer ettriga ämnen.
Källsorteringen börjar i köket
Hur människor faktiskt beter sig var en röd tråd under mötet. Peder Lingdén från Behaive Nordic presenterade slutsatser från sin rapport om hushållsnära avfallshantering. Hans budskap var tydligt: Fastighetsnära insamling måste börja i köket för att bli framgångsrik.
Det gäller också att identifiera problemen.
– En lösning passar inte alla. Undersök era boende, då kan vi få mer träffsäkra lösningar, sade Peder Lingdén.
Även Charlotta Malmberg lyfte kökets betydelse. Som representant för en tillverkare av källsorteringslösningar beskrev hon hur konkurrensen om utrymmet under diskbänken ökar när nya funktioner som kolsyrat vatten och kokande vatten installeras i moderna kök.
– Vi arbetar med att skapa förutsättningar för att avfall ska vara sorterat när det lämnar köket, sade hon och efterlyste närmare samarbete mellan köksindustrin, avfallsbranschen, byggföretag och fastighetsägare.
Det var sedan som hand i handske att Avfall Sveriges nya kommunikationsmaterial för ökad sortering presenterades, som tar avstamp just i beteende och praktiska förutsättningar i köket.
LOS-reglerna väcker frågor
De nya LOS-reglerna, som trädde i kraft den 1 augusti, engagerade många deltagare. Martin Bäckström från Konkurrensverket berättade att tillsynen bland annat allt kommer att fokusera på underprissättning och diskriminering. Flera anmälningar har redan kommit in, men ännu ingen som rör avfallshanteringen.
Diskussionen kompletterades med erfarenheter från Lumire i Luleå, som byggt upp en stor återbruksverksamhet. Men är den laglig? Hållbarhetschef Jenny Widmark brottas ständigt med den frågan:
– Vi funderade på kommissionsförsäljning. Kommunens jurist sade NEJ. Men en privatperson kom ändå och sålde i våra lokaler, sedan har hon kunnat växla upp till en egen lokal. Vi funderade på att starta ett cykelbibliotek. Kommunens jurist sade NEJ, det finns privata aktörer. Vi backade, men fortfarande finns inget cykelbibliotek.
– Nu funderar vi på ett Byggåterbruk, för det finns ingen marknad för detta just nu. Ibland måste vi gasa, testa och be om förlåtelse. För annars kommer resurserna att försvinna. Fråga inte ’Vad får vi göra?’, utan ’ Vad måste vi göra?’.
Avreglering i praktiken
Den nya avfallslagstiftningen som började gälla den 31 juli innebär att flera verksamheter nu får ett eget ansvar för avfall som tidigare hanterades inom det kommunala ansvaret. Vilka som omfattas är inte glasklart. SNI-kod 47 kan vara användbar, men du kan inte helt förlita dig på den, då hade Icas huvudkontor också omfattats, förklarade Sven Lundgren, chefsjurist på Avfall Sverige. Han förtydligade också att Miljöbalken inte förbjuder kommunerna att ta hand om avfall utanför sitt ansvarsområde.
Avregleringen inneburit mycket arbete, förklarade Felicia Thornander, avfallsstrateg på Vafabmiljö. Hon tipsade om att lägga upp ett formulär på sin hemsida, för verksamheter som vill utnyttja kommunens andrahandsansvar där privata aktörer saknas. Det har underlättat både för verksamheterna och kommunens handläggare.
– Många tycker att det här har försvårat för dem, sade Felicia Thornander.
Ett nytt strategiskt uppdrag
Mötesdeltagarna fick också en framtidsspaning från Tony Clark, vd för Avfall Sverige. Han beskrev hur EU:s arbete med kritiska råvaror förändrar synen på avfallssektorns roll i samhället. Genom den europeiska råvarulagstiftningen ska en växande andel av unionens kritiska råvaror komma från återvinning till år 2030.
– Detta är avfallssektorns nya, gigantiska och djupt strategiska uppdrag. Urban mining – att utvinna metaller ur e-avfall, batterier och industriella restströmmar – är inte längre bara en miljöfråga, det är ren säkerhetspolitik, sade Tony Clark.
– Kommunen blir plötsligt marknadens absolut största leverantör av sekundära råvaror. Men det förutsätter en sak: att materialet samlas in separat och med extremt hög kvalitet. Avfallshanteringen är inte längre slutet på kedjan – den är startpunkten för framtidens råvaror.
Senast uppdaterad - 2026-11-05
