Avfall och Miljö – Sveriges avfallstidning
Avfall och Miljö är Sveriges enda renodlade avfallstidning. I 35 år har vi har skrivit om avfallshantering och återvinning. Här finns de djuplodande artiklarna, de förklarande exemplen och den tydliga analysen. Många artiklar skrivs av branschens egna experter. Därför är det inte så konstigt att mer än 90 procent av våra läsare säger sig ha direkt nytta av tidningen i sitt arbete.
Tidningen utkommer fem gånger per år.
Höjdpunkter från Avfall och Miljö nr 5/2021
Ledare: Avfallet är en global angelägenhet
Utblick ger perspektiv. Det är extra tydligt i detta nummer av Avfall och Miljö, där vi tittar närmare på avfallshanteringen i USA. Ingenstans produceras mer avfall per invånare än här, och hur de hanterar sitt avfall påverkar oss alla. Att hälften av det kommunala avfallet läggs på deponi i ett av världens rikaste länder är mycket oroande. Bidens löfte inför klimatförhandlingarna i Glasgow att sätta in drastiska åtgärder för att minska metanutsläppen är därför mycket välkommet.
USA: ”Här skriker man efter lösningar”
Nu är det ett bra läge att sprida svensk avfallshantering på den amerikanska marknaden, menar Karin Olofsdotter, Sveriges ambassadör i USA.
– Det gäller att komma in med helhetslösningar, till exempel för avfallslösningar till de stora byggprojekten. Om man vill ta sig in på den amerikanska marknaden tycker jag absolut att man ska kontakta Business Sweden som är ingången för näringslivet.
Tema USA: Snabb utveckling väntar i USA
I rasande fart tas nu ny lagstiftning och nya mål för avfallshanteringen fram på nationellt plan i USA. Miljöhänsyn men också viljan att skapa arbetstillfällen skyndar på.
– Under 2020 till 2021 genomfördes sex utfrågningar i kongressen om återvinning. Jag tror inte att det förekommit lika många utfrågningar på de 20 åren dessförinnan, säger David Biderman, vd för den nordamerikanska avfallsorganisationen Swana.
”Dags att hantera våra klimatbovar”
Inom avfallshanteringen finns flera klimatpåverkande verksamheter. Men få kommuner mäter och redovisar utsläppen från sina deponier, och utsläpp effekten av kompostering och jordtillverkning är än mer oklar. Om kommunala renhållningsbolag och förvaltningar ska nå nettonollutsläpp till 2035 krävs handlingsplaner nu. Ludvig Landén, utvecklingschef på NSR, efterlyser systematiskt arbete med frågan.
Här kommer den torra biogödseln
Just ny byggs två fullskaleanläggningar för att producera biogödsel i form av lätthanterliga pellets. Det innebär en mindre revolution för branschen. När volymen reduceras med närmare 90 procent blir den lättare att lagra, att transportera och att sprida.
– Det kommer att bli en lönsam affär för miljön och för oss, säger Peter Csirmaz, projektledare för rötrestförädlingen på Alviksgården, en av aktörerna som nu blir betydligt torrare.
Bio-CCS kan bli biogasens nästa affär
Att samla in och lagra koldioxid från biogasanläggningar kan vara en av samhällets lägst hängande frukter för att förbättra klimatet och har goda förutsättningar att vara mer kostnadseffektiv än andra koncept för bio-CCS. Med effektiva teknik- och distributionslösningar bör biogasproducenter kunna bidra till upp till cirka 10 procent av Sveriges behov av negativa utsläpp. Det visar en studie från Rise.
Besök i slaggsorteringen
Sysavs gamla slaggsortering är utsliten efter att ha sorterat cirka 1,4 miljoner ton slagg under 16 år. Nu tas en ny anläggning i drift med flera unika lösningar –utsorteringen av metaller har förbättrats med drygt 70 procent och fragment mindre än två millimeter kan sorteras ut för återvinning. Det blir den första anläggningen i Sverige där utvinning av metaller ur bottenaska från energiåtervinning av avfall sker under tak.
De har testat två koncept för byggavfall
Två av Vakins återvinningscentraler har provat två olika lösningar för att sortera ut bygg- och rivningsavfall för återanvändning. Personalens delaktighet visade sig vara central, liksom möjligheten att kunna fynda andras avfall. Den ena metoden genererade fyra gånger så mycket material till återanvändning.
– Om man får ta byggmaterial så är man mer benägen att också lämna byggmaterial, säger miljöingenjör Emma Ramström på Vakin.
Här görs affärer med matsvinnet
På Kambuta fiskmarknad, Kenya, omvandlas avfall från närliggande fiskfabriker till näringsrik mat och skinnprodukter.
– Tack vare mitt arbete här på fiskmarknaden kan jag försörja mina sex barn, säger 41-åriga Eunice Acieng, en av de 300 kvinnorna vars verksamhet gör en insats både för miljön och samhället. Men de lever under ständiga hot.
Utgivningsplan 2021
| Nr | Utgivning | Bokning | Tema | Event |
|---|---|---|---|---|
| 1 | 16/2 | 15/1 | Hållbar stad | |
| 2 | 6/4 | 5/3 | Nya material i återvinningen | |
| 3 | 1/6 | 30/4 | Kommunikation | Avfall Sveriges årsmöte |
| 4 | 21/9 | 20/8 | Cirkulär ekonomi | |
| 5 | 16/11 | 15/10 | USA | Avfall Sveriges höstmöte |
