Bara 3 % cirkulärt, men alla framgångar räknas inte (1)

The Circularity Gap Report för Sverige visar att det finns mycket kvar att göra för att skapa ett samhälle där resurserna cirkuleras. Men likt alla analyser syns bara det man valt att granska. 

Det är nederländska organisationen Circular Economy som tagit fram rapporten med hjälp av det svenska forskningsinstitutet Rise och finansiering via Resource. Liknande rapporter har tidigare tagits fram på global nivå, men också för exempelvis Norge och Canada. Den visar att Sverige har världens fjärde största konsumtion av resurser, delvis på grund av den stora gruvnäringen som till sin natur är linjär snarare än cirkulär.  
 
Rapporten konstaterar att Sverige är 3,4 procent cirkulärt, vilket innebär ett cirkularitetsgap på mer än 96 procent. 
 
– Det är ett gediget arbete, som sänder en tydlig signal om att vi har mycket arbete framför oss och att konsumtionen måste minska, säger Åsa Hagelin, rådgivare på Avfall Sverige. 

Det globala genomsnittet landar på 8,6 procent, medan det svenska resultatet är jämförbart med andra välfärdsländer som Norge, 2,4 procent, och Canada, 3,5 procent. Gemensamt för dessa länder är att mycket resurser är inlåsta i exempelvis bostäder och andra byggnader och infrastruktur, sådant som planeras användas under lång tid.  

Verkligheten mer positiv
– Den här modellen visar, liksom alla beräkningar, inte hela bilden. Återbruk, återtillverkning och reparation räknas till exempel inte in, något som vi hoppas att framtida rapporter kommer att göra.  
 
– Vi saknar också ett kommunalt perspektiv. Många tycks tro att det är näringslivet som ska lösa frågan om cirkularitet, men många exempel på verklig cirkularitet och förebyggande av avfall hittar vi i kommunerna. Det är till exempel tack vare idogt arbete i kommunerna som vi vet hur vi kan halvera matsvinnet i skolor och äldreomsorg. Eftersom den här rapporten är tänkt som ett beslutsunderlag är det viktigt att räkna med dessa krafter i den omställningen som väntar.  
 
– Ett stöd genom öronmärkta pengar skulle ge fler kommuner möjlighet att jobba mer konkret med frågan om hur vi skapar verklig cirkularitet. Ett sådant förslag lades fram av utredningen om cirkulär ekonomi redan 2017. Se till att genomföra det, så kommer vi att se bättre siffror i nästa GAP-rapport. 

Läs mer i the Circularity Gap Report Sweden, som kan laddas ner från resource-sip.se/