2022-11-18
Höstmötet: Lovande game changers

Avfall Sveriges höstmöte ägnade hela första dagen åt de ändringar som är att vänta inom lagstiftningen. De bjuder på stora möjligheter, men såväl kommunala som privata aktörer har redan börjat omsätta dess tankar i praktiken.
De nya styrmedel som EU flaggat för innebär att produkter måste bli mer hållbara och reparerbara och informationen om hållbarhet måste bli bättre. Det kommer att leda till en maktförskjutning, menar Carl Dalhammar, lektor vid Internationella miljöinstitutet, IIIEE, vid Lunds universitet. Samtidigt finns med mer att önska:
– Vi måste också tolka regelverket så att återbruk gynnas, sade han.
Ett talande exempel på detta behov är att Apple behöver tillstånd från 14 myndigheter för att kunna föra in kasserade iPhones från Tyskland till sin robotiserade återvinningsanläggning i Nederländerna.
Akuta åtgärder behövs också för att stoppa destruktionen av osålda produkter. Inom EU beräknas varor till ett värde av € 21,7 miljarder förstöras varje år, mest elektronik och textil, och ofta helt felfria produkter i form av returer från e-handeln. Hedda Roberts, mastersstudent vid IIIEE, förklarade att det ofta är billigare att kasserade de här produkterna än att hantera dem på annat sätt. Men nu har EU föreslagit ett förbud mot destruktion av osålda varor.
– Det är inte lätt att hitta kunder till två lastbilsflak fulla med vita skjortor, eller 20 pallar med laddsladdar till iPhones. Men det är möjligt använda digital teknik för att identifiera sekundärmarknader och -konsumenter. Primärt måste vi dock försöka hindra de här strömmarna från att uppstå, och här kan sänkt skatt på cirkulärt arbete och en avgift på returer vara dellösningar, sade Hedda Roberts.
Produktpasset tar form
Produktpass är ett annat förslag som ligger på EU:s bord. Svensk Handel har tagit initiativ till att skapa en lösning för hur det kan realiseras.
– Vi har tillsammans med ett antal aktörer startat ett projekt: ProPare – Product Pass Resolver. Det ska kunna användas för alla typer av produkter och alla typer av aktörer. I takt med att produkten rör sig i en värdekedja kan man samla information, berättar Magnus Nikkarinen, hållbarhetschef vid Svensk Handel.
Produktpasset kommer att bli en central del för att kunna få till stånd en hållbar konsumtion, men kan också bidra till effektivare logistik, säkrare produkter, minskade bedrägerier och förbättrad återvinning, menar han.
Ett företag som redan skapat ett liknande informationsflöde är ReclaimIt. Deras plattform för eftermarknaden hanterar allt från returer och service till återbruk.
– Tillsammans med stiftelsen elektronikbranschen har vi utvecklat en lösning där man anslutit handlare och återförsäljare till ett gemensamt system, för att kunna följa produkten genom hela dess resa. Kylmöbler säljs till ett återbrukscentrum som renoverar. Där tillförs vilka garantier som då följer med, men information om ursprungsgarantier finns fortfarande kvar. Återbrukscentret kan sälja produkten vidare, och som konsument kan du gå in i systemet och se vilka garantier som finns, och vilket arbete som gjorts, säger Wilhelm Hamilton, vd för ReclaimIt.
Systemet är väl utbyggt i Norge, men kan komma att sprida sig.
– Vi jobbar starkt för att lansera detta i Sverige och Danmark. Vi tror att om handeln ska möta de klimatmål som vi har måste den här typen av lösningar till, de behöver ta ett större ansvar för sitt eget återbruk eller avfall.
Malmö bygger hållbart
I väntan på att förslagen inom EU:s gröna giv ska förverkligas kan – och gör – också kommunerna mycket. Prylbibliotek och reparationscheckar men också återbruk är exempel på det.
Malmö, som är en av Sveriges snabbast växande städer, har kommit långt vad gäller det hållbara byggandet.
– Tillsammans med duktiga jurister har vi tagit fram en metod, säger Anna Bernstad Saravia på Malmö kommun. Den innehåller krav på statistik och sortering, spillminskning och system för återbruk samt uppföljning.
– Vi har inte kommit lika långt när det gäller krav på återbrukat material, vi behöver stöd för bättre kravformuleringar och nya entreprenadformer. Hur kan man exempelvis hantera garantifrågan? Lagstiftningen skulle kunna underlätta att bygga om istället för att bygga nytt.
Stöd av upphandling
Upphandlingslagstiftningen behöver inte vara ett problem för att jobba aktivt med hållbar konsumtion och produktion, menar Victoria Westergren, jurist vid Upphandlingsmyndigheten. Hon tipsade om det stöd som myndigheten ger, bland annat genom Kriterietjänsten som omfattar en lång rad frågor.
– Det är en mängd färdigformulerade hållbarhetskriterier som ni kan använda i era upphandlingar. Inom varje kriterier anges hur det kan användas. Ofta ges förslag om hur leverantörer kan visa att de uppfyller kraven och hur de kan följas upp. Det går att filtrera på mål och jämföra krav för olika områden. Det finns tre nivåer, stäm av med marknaden om den är mogen för högre krav, uppmanade Victoria Westergren.
Avfall Sveriges vd Tony Clark välkomnar denna utveckling och de tuffare lagkrav som är att vänta:
– Vi vill ha rätt förutsättningar för att utveckla världens bästa avfallshantering, sade han.
Läs mer om energigivande och innovativa game changers från höstmötet i Avfall och Miljö nr 1/2023.
Senast uppdaterad - 2022-12-05