Avfall och miljö

Ledare: Därför hoppas jag att avfall inte blir en valfråga

Steg för steg har vår bransch bidragit till ett mer hållbart samhälle. Det har skett utan braskande rubriker och utan stormiga politiska gräl. Flertalet beslut har tagits i bred enighet. Det finns en ambition bland politiker och inom näringslivet att hitta samlande lösningar. Det behövs system och lösningar som håller över tid. Det är därför som jag hoppas att avfallsfrågorna inte blir valfrågor.

Tema: Samverkan ett måste när Umeå storsatsar

Umeå kommun tar hjälp av akademi och näringsliv när de drar upp riktlinjerna för framtidens avfallshantering. Ambitionsnivån är hög: det finns planer på en jätteanläggning för förgasning, att omvandla rökgaser till metanol och maskinell sortering.  Målet är att kunna skrota deponierna för gott.

Tema: Kloka kommuner kraftsamlar

I Sjuhärad har man samverkat länge om avfallshanteringen. Det har lett till ökad kvalitet och minskade kostnader. En annan vinst är att avfallsplanerarna fått mer råg i ryggen. Avfallsingenjören Mikael Johnsson ser bara vinster i att samverka:

– Vi får bättre kvalitet och ett bättre pris, kompetensen ökar och vi som jobbar med det får mer energi!

Tema: Samverkan ska göra avfall till en resurs

Med satsningen ”Slut cirkeln” hoppas Nacka kommun minska avfallet och skapa nya affärsmöjligheter, med vinster för både klimat och ekonomi.

– Ingen kan bli helt cirkulär på egen hand. Det behövs samarbete över organisationsgränserna, säger Martina Bozic, verksamhetsutvecklare på Nacka vatten och avfall.

Här destrueras lustgasen

Renova och Sysav har investerat i teknik för att själva kunna ta hand om lustgasflaskor och destruera gasen. Miljö och ekonomi är två skäl bakom satsningen.

– När lustgasen kommer in i maskinen fungerar det som en katalysator, den värms till 450°C, då separeras lustgasen till ofarligt kväve och syre, förklarar Shkodran Izmaku, driftchef farligt avfall på Sysav.

Siffrorna ska få staden att minska på plasten

Stockholm har utvecklat ett unikt digitalt verktyg, som har blivit ett viktigt verktyg i klimatarbetet.

– Varje månad kan vi med det nya verktyget följa upp inköpen av förbrukningsartiklar i plast både i antal och plastvikt. Genom en knapptryckning kan vi generera löpande återkoppling till våra förvaltningar och verksamheter om vilka effekter deras insatser ger, ner till varje enskilt kostnadsställe, säger Anja Karlsson, projektledare på Centrum för cirkularitet vid miljöförvaltningen.

Plastlöften kan sätta fart på återvinningen

I höst lanseras plastlöften, där aktörer i hela värdekedjan skriver kontrakt med varandra.

– Jag hoppas att vi kan få till stånd de första löftena i höst eller i början av nästa år. Det är mer högrisk än något annat vi håller på med, för det är ett åtagande också från vår sida. Det är spännande och lite myndighetsovant, säger plastsamordnaren på Naturvårdsverket Åsa Stenmarck.

Fyra påsar i stort test

Under fyra månader fick 100 hushåll i Linköping testa olika matavfallspåsar.

– Grales bioplastpåse gillade folk bäst. De tyckte att den var tät, den var enkel att sätta i matavfallskorgen under diskbänken och den kändes säker att gå ut med. Men alla fyra påsar som testades fick goda betyg, säger Jens Lövgren, verksamhetsutvecklare på Tekniska verken i Linköping.

”Hur AI hjälpte oss att få grepp om FNI”

”Har den här kunden fastighetsnära insamling?” Frågan låter enkel. Men för Lund visade den sig vara förvånansvärt svår att besvara. Generativ AI blev räddaren i nöden, som hjälpte till att utveckla ett kartverktyg som ger full koll.

Sopfolkets affärer hotas

Avfallshanteringen i 23-miljonersstaden Kairo har kallats ett av världens mest effektiva återvinningssystem. Snart riskerar arbetet, som länge hanterats av en entreprenörsdriven kristen minoritet, att upphöra. Farhågor finns att tusentals familjer förpassas till öknen och att Kairo återigen kommer att översvämmas av sopor.