Energiåtervinning kräver rättvisa villkor

Antingen ska alla Europas anläggningar för energiåtervinning inkluderas i utsläppshandeln, eller så ska inga ingå. Dagens system innebär en snedvridning av marknaden och riskerar drabba såväl det svenska samhället som miljön negativt, skriver Avfall Sverige i sitt remissvar på EU:s förslag till justerat direktiv.

I förslaget till ändring av systemet för handel med utsläppsrätter, EU-ETS, finns inga ambitioner att alla Europas anläggningar för energiåtervinning av kommunalt avfall ska omfattas. Det är beklagligt. I dagsläget är det bara Sverige, Danmark och Litauen som valt att ansluta sina anläggningar till utsläppshandeln.

Kostnaderna för utsläppsrätterna har på kort tid mer än fördubblats, och väntas stiga betydligt de närmaste åren. Detta leder till en snedvriden konkurrens mellan det fåtal länder som valt att inkludera sina anläggningar jämfört med dem vars anläggningar inte är inkluderade.

– Den kraftigt ökade kostnaden för utsläppsrätter måste läggas på mottagningsavgiften, på fjärrvärmepriset eller belasta de kommunala bolagens och i slutänden kommunernas ekonomi, vilket blir extremt betungande. Redan idag står kostnaden för utsläppsrätter för en betydande del av omsättningen för flera kommunala energibolag, säger Klas Svensson, rådgivare på Avfall Sverige. 

Avfall Sverige ser flera problem förknippade med de höjda kostnaderna och att svenska aktörer inte tillåts agera på samma villkor som anläggningarna för energiåtervinning i övriga EU:

  • Miljöbelastningen i andra länder kommer att öka om svenska anläggningar måste höja sina mottagningsavgifter och inte längre kan sälja sina tjänster kring energiåtervinning till utlandet. Storbritannien och Norge, som är de största leverantörerna av avfall till Sverige, har inte tillräckligt stor behandlingskapacitet. Risken är att avfallet som idag går till Sverige istället deponeras eller skickas till andra länder som varken har avfallsförbränningsskatt eller omfattas av EU-ETS, och som har anläggningar med lägre miljöprestanda och utan möjlighet till återvinning av värme.
  • Idag är det 800 000 hushåll som får sin el från avfall och 1,5 miljoner lägenheter som värms av det. Det kommer att bli problematiskt att ersätta detta med hållbara alternativ. 
  • Risken är stor att verksamhetsavfall hamnar hos oseriösa aktörer, om priset för att behandla det hos seriösa aktörer höjs drastiskt på kort tid. 

– Avfall Sverige delar självklart ambitionen bakom EU:s utsläppshandel – ett bättre klimat. Men det är ett styrmedel som sätts in i slutet av värdekedjan. Det kan visserligen bidra till att styra bort plastavfall från energiåtervinning, men löser inte grundproblemet – att så stora mängder fossila plastprodukter sätts på marknaden som förr eller senare blir avfall. Det kräver andra styrmedel tidigare i värdekedjan. Våra medlemmars anläggningar är byggda för att behandla restavfall och avfall som inte är lämpligt att materialåtervinna, och som inte får deponeras. Uppkommer sådant avfall har energiåtervinningen ett samhällsansvar att se till att det behandlas på bästa sätt, även om det innehåller plast, säger Klas Svensson.

– Sverige riskerar nu att tvingas montera ner ett väl fungerande avfallsbehandlingssystem, där energiåtervinning möjliggör en riskminimerad materialåtervinning, till förmån för sämre hantering i andra länder. Sveriges beslutsfattare måste antingen frikoppla de svenska anläggningarna för energiåtervinning från utsläppshandeln – vilket vi har full frihet att göra – eller skyndsamt arbeta för en harmonisering så att alla europeiska anläggningar för energiåtervinning av kommunalt avfall omfattas av systemet. Det blir dyrt, men rättvist.

Här kan du läsa remissvaret


Skriv ut:

Datum