Mer engångsplast kan stoppas

Förslaget till implementering av EU:s direktiv om engångsplast är i bra, men det hade kunnat gå längre, skriver Avfall Sverige i sitt remissvar.

Regeringen föreslår 17 olika ändringar i svenska lagar och förordningar för att införa EU:s engångsplastdirektiv. Vissa engångsplastprodukter förbjuds, utökade retursystem införs, liksom krav på att material ska kunna återvinnas och att nya produkter ska innehålla återvunnet material. Vidare införs ett insamlingssystem för fimpar och nedskräpningsavgifter. 

Förslaget till genomförande av direktivet utgör väsentliga förbättringar jämfört med dagens ordning och välkomnas av Avfall Sverige. Däremot hade förslagen kunnat vara modigare och mer långtgående, med sikte på såväl måluppfyllelse som att Sverige ska agera föredöme i EU. Dessutom riktar promemorian huvudsakligen in sig på konsumtion, information och insamling, istället för att reglera källan: produkterna.

Avfall Sverige konstaterar att det förslag som presenteras ligger nära miniminivån av genomförandet av engångsplastdirektivet. De nationella åtgärderna begränsas till ett förbud mot att använda plastkonfetti utomhus, som samtidigt blir tydligare straffbelagt som nedskräpning, och producentansvar för portionssnus. 

– Det finns rättsliga möjligheter att införa ytterligare begränsningar. Fler engångsplastprodukter än de föreslagna hade kunnat förbjudas eller begränsas och fler produkter hade kunnat omfattas av märknings- och informationskrav, säger Andrea Hjärne, rådgivare på Avfall Sverige.

För många produkter finns det redan idag ersättningsmaterial, exempelvis engångstandpetare, tunna plastbärkassar, tuggummi, plastkonfetti, tepåsar (engångspåsar av nylon och annan plast), glasspinnar, slickepinnar och plastförpackningar för godis, snacks, glass, med mera. 

– Även om EU-kommissionen eventuellt skulle motsätta sig om Sverige införde ytterligare restriktioner i syfte att nå de mål EU har satt, skulle det vara värt att driva det, säger Andrea Hjärne.

Avfall Sverige anser också att förslaget behöver förtydliga att producentansvaret innebär att producenterna ska stå för kostnaderna för insamlingssystemet, inklusive kostnaderna för administrationen av gaturenhållningen och avfallsbehandlingen avseende dessa produkter, men även de kostnader som åsamkas kommunernas VA-organisationer.

– Om regeringen vill verka för verklig förändring i enlighet med klimatlagen och Sveriges strategi för omställning till en cirkulär ekonomi, borde regeringen våga återta tätpositionen i EU:s miljöarbete. Det är nu, i omställningen efter en global pandemi och när EU här öppnar upp för omfattande marknadsreglering, som vi kan göra en verklig förändring i det ohållbara sätt vi producerar och konsumerar, säger Andrea Hjärne. 

Här kan du läsa hela remissvaret


Skriv ut:

Datum