Energiåtervinning kräver rättvisa villkor

 

Antingen ska alla Europas anläggningar för energiåtervinning inkluderas i utsläppshandeln, eller så ska inga göra det. Dagens system innebär en snedvridning av marknaden och riskerar drabba såväl det svenska samhället som miljön negativt, skriver Avfall Sverige i sitt remissvar på EU:s förslag till justerat direktiv.

I förslaget till ändring av systemet för handel med utsläppsrätter finns inga ambitioner att omfatta alla Europas anläggningar för energiåtervinning av kommunalt avfall. Det är beklagligt, eftersom det i dagsläget bara är Sverige, Danmark och Litauen som valt att ansluta sina anläggningar till utsläppshandeln.

Kostnaderna för utsläppsrätterna har på kort tid mer än fördubblats, och väntas stiga betydligt de närmaste åren.

– Den kraftigt ökade kostnaden för utsläppsrätter skulle behöva läggas på mottagningsavgiften eller fjärrvärmepriset. Om kostnaden inte kan föras tillbaka till kunderna kommer den att belasta våra medlemmars ekonomi, vilket blir extremt betungande. Redan idag står kostnaden för utsläppsrätter för en betydande del av omsättningen för flera kommunala energibolag. Men att höja mottagningsavgifter eller fjärrvärmepris är också problematiskt. Risken är stor att verksamhetsavfall hamnar hos oseriösa aktörer, om priset för att behandla det hos seriösa aktörer höjs drastiskt på kort tid. Vad det innebär har vi sett flera exempel på den senaste tiden, med olagliga avfallsupplag och bränder, säger Klas Svensson, rådgivare på Avfall Sverige.

Avfall Sverige ser flera problem förknippade med att svenska aktörer inte tillåts agera på samma villkor som anläggningarna för energiåtervinning i övriga EU:
• Anläggningar i till exempel Tyskland behöver inte betala förbränningsskatt eller utsläppsrätter. Miljöbelastning i andra länder kommer att öka om svenska anläggningar måste höja sina mottagningsavgifter och inte längre kan sälja sina tjänster kring energiåtervinning till utlandet. Storbritannien och Norge, som är de största leverantörerna av avfall till Sverige, har inte tillräckligt stor behandlingskapacitet. Risken är att avfallet som idag går till Sverige istället deponeras eller skickas till anläggningar i andra länder med lägre miljöprestanda och utan möjlighet till återvinning av värme.
• Vissa kommuner kommer att behöva göra stora omställningar i sitt sätt att producera el och värme till medborgarna. Idag är det 800 000 hushåll som får sin el från avfall och 1,5 miljoner lägenheter som värms av det.

– Avfall Sverige sympatiserar självklart med syftet bakom EU:s utsläppshandel – ett bättre klimat. Men det är ett styrmedel som sätts in i slutet av värdekedjan. Det sätter press på våra medlemmar att hitta sätt att styra bort plastavfall från energiåtervinning, men de kan inte påverka att så stora mängder fossila plastprodukter sätts på marknaden och till sist blir avfall. För det behövs andra styrmedel tidigare i värdekedjan. Våra medlemmars anläggningar är byggda för att behandla restavfall och avfall som inte är lämpligt att materialåtervinna, och som inte får deponeras. Uppkommer sådant avfall har energiåtervinningen ett samhällsansvar att se till att det behandlas på bästa sätt, även om det innehåller plast. Möjligheterna att byta bränsle är begränsade, säger Klas Svensson.

– Sverige riskerar nu att montera ner ett väl fungerande avfallsbehandlingssystem, där energiåtervinning möjliggör en riskminimerad materialåtervinning, till förmån för sämre hantering i andra länder. Sveriges beslutsfattare måste antingen frikoppla de svenska anläggningarna för energiåtervinning från utsläppshandeln – vilket vi har full frihet att göra – eller skyndsamt arbeta för en harmonisering så att alla europeiska anläggningar för energiåtervinning av kommunalt avfall omfattas av systemet. Det blir dyrt, men rättvist.

Remissvaret finns bifogat, eller kan läsas på Avfall Sveriges webbplats