Ensidigt fokus på rötning i etappmålet för matavfall

Det är bara matavfall som lämnas till rötning som kommer att räknas in i det nya etappmål som regeringen beslutade om i januari. Det framgår av ett förtydligande från Naturvårdsverket.

Det är ett tufft mål som har satts: Senast år 2023 ska minst 75 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger sorteras ut och behandlas biologiskt så att växtnäring och biogas tas tillvara. Det innebär i praktiken att bara matavfall som lämnas till biogasproduktion genom rötning kommer att räknas med. Den senaste uppföljningen från 2018 visade att 33 procent av matavfallet återvanns till biogas och biogödsel och det nya målet innebär därmed en närmast orealistisk höjning av ambitionen. Liksom i all annan typ av materialåtervinning så sker förluster av matavfall vid exempelvis omlastning och förbehandling. Återvinningsmålet räknas bort förlusterna – rejektet – och tillsammans med det faktum att komposterat matavfall inte räknas gör målet i princip omöjligt att nå.

– Det är en ambitiös målnivå särskilt med sikte på 2023, konstaterar Christina Anderzén, handläggare på Naturvårdsverket. Man kan samtidigt se målet som en tydlig inriktning för regeringens ambition avseende biologisk behandling av matavfall.

Avfall Sverige önskar att målet var bättre anpassat till de förutsättningar som styr valet av behandlingsmetod. 

– Jag förstår att regeringen gör bedömningen att rötning är bättre resursutnyttjande och delar denna slutsats. Men kompostering av matavfall sker i princip bara på de platser där det inte är teknisk eller ekonomiskt möjligt att skicka matavfallet till rötning. Därför är det olyckligt att matavfall som komposteras inte räknas in i etappmålet. Det är inte möjligt att bygga biogasanläggningar i alla delar av Sverige, till exempel där det är glesbefolkat, bara för att uppfylla etappmålet, säger Caroline Steinwig, rådgivare på Avfall Sverige.

Framöver kan det bli än svårare att nå målet. Enligt en utredning bör verksamheterna själva kunna välja vart deras kommunala avfall ska skickas för behandling. Detta förslag om så kallat frival för verksamheter motverkar etappmålet för matavfall. 

– Om frivalet går igenom riskerar kommunen förlora kontrollen över stora volymer matavfall. Det blir då mycket svårare att räkna hem investeringar för förbehandlingsanläggning och det är just sådana som behövs om vi exempelvis ska kunna återvinna mer förpackat matavfall från butiker, säger Caroline Steinwig. 

Även det förslag till taxonomi som EU-kommissionen nu lagt fram motverkar indirekt en utökad biogasproduktion, då det inte klassar biogas som drivmedel som en grön investering, trots att den är i princip koldioxidneutral.

– Det är jättebra att politiken tydligt visar att det är biogasproduktion från matavfall som man vill satsa på, men nu måste politiken också ta ansvar för att det kommer att finnas kunder till den biogas som anläggningarna ”tvingas” att producera, säger Caroline Steinwig.

Lär mer om taxonomins effekter på biogasen 


Skriv ut:

Datum