2026-07-20

Avfall Sverige välkomnar EU-kommissionens förslag om avfallsförbränning i utsläppshandeln (ETS)

EU-kommissionen har presenterat sitt förslag till reviderat ETS-direktiv, där bland annat avfallsförbränningsanläggningar med en kapacitet på över tre ton per timme för första gången föreslås omfattas av EU:s system för utsläppshandel. Förslaget innebär en successiv infasning mellan 2031 och 2034, och innehåller flera undantag och stödmekanismer som är av särskild betydelse för svensk avfalls- och energiåtervinningssektor som redan ingår i EU ETS. Avfall Sverige välkomnar förslaget och har gjort en preliminär analys av konsekvenserna för de svenska.

Merparten av svenska energiåtervinningsanläggningar omfattas redan av EU ETS sedan 2013 och har betalat för sina utsläpp i över ett decennium. När avfallsförbränning nu inkluderas även i övriga EU minskar skillnaderna i regelverk och konkurrensvillkor mellan medlemsstaterna

– Att avfallsförbränning nu inkluderas i EU ETS i alla EU-länder är ett efterlängtat och välkommet förslag. Det skickar en tydlig signal om att avfallsförbränning i hela EU ska bidra till klimatomställningen på samma villkor som andra sektorer. Att fjärrvärmen även fortsättningsvis får fri tilldelning är helt avgörande för att värna svensk fjärrvärme, som är ryggraden i uppvärmningen av svenska hem, säger Tony Clark, vd Avfall Sverige.

Gradvis infasning 2031–2034

Enligt förslaget (artikel 12a) ska anläggningar för förbränning av icke-farligt avfall successivt börja överlämna utsläppsrätter för sina verifierade utsläpp:

• 2031: 25 procent av verifierade utsläpp
• 2032: 50 procent
• 2033: 75 procent
• 2034 och framåt: 100 procent

Ett tidsbegränsat undantag föreslås även för anläggningar i EU:s yttersta randområden, till och med den 31 december 2035.

Fjärrvärme från avfallsförbränning fortsatt berättigad till fri tilldelning

Ett för Sverige särskilt viktigt inslag är att fjärrvärme som produceras vid energiåtervinningsanläggningar även fortsättningsvis ska vara berättigad till fri tilldelning av utsläppsrätter, medan elproduktion inte omfattas av motsvarande undantag. Reglerna för fri tilldelning till fjärrvärmeanläggningar förlängs dessutom efter 2030. Detta är centralt för den svenska modellen, där energiåtervinning i hög grad är integrerad med fjärrvärmenäten.

Finansiering för koldioxidavskiljning (CCS)

Anläggningar som investerar i teknik som direkt minskar utsläppen, i synnerhet infångning och lagring av koldioxid, får tillgång till finansiering via EU:s Industrial Decarbonisation Bank, Innovationsfonden och Moderniseringsfonden. Det är positiv för flera svenska energiåtervinningsanläggningar som redan planerar CCS-projekt

Deponering blir ny rapporteringspliktig verksamhet

Deponering av icke-farligt avfall föreslås bli ny rapporteringspliktig verksamhet inom ETS, men utan krav på överlämnande av utsläppsrätter. Syftet är att följa metanutsläpp och motverka att avfall styrs om till deponi i stället för förbränning. En senare översyn ska bedöma om deponier även bör omfattas fullt ut av handelssystemet.

Utökade användningsområden för auktionsintäkter

Listan över godkända användningsområden för auktionsintäkter (artikel 10.3) utökas så att lokala myndigheter kan använda medlen för att stärka högre steg i avfallshierarkin - det vill säga förebyggande, återanvändning och materialåtervinning.

Svenska anläggningar har redan burit kostnaden i över ett decennium

Merparten av svensk avfallsförbränningskapacitet omfattas sedan 2013 av EU ETS. Svensk avfallsförbränning har därmed redan betalat för sina utsläpp i över ett decennium, medan motsvarande anläggningar i många andra EU-länder helt stått utanför systemet, och först nu föreslås omfattas av systemet.

Avfall Sverige kommer att driva på för rimliga och rättvisa villkor

Det är mot den bakgrunden Avfall Sverige kommer att bevaka och driva medlemmarnas intressen under den kommande förhandlingsprocessen. Fokus ligger på att det svenska försprånget erkänns och inte missgynnar svenska anläggningar när övriga EU nu fasas in, att den fria tilldelningen till fjärrvärme värnas fullt ut, att infasningen för resten av EU blir förutsägbar och hanterbar i tid, att finansieringen för koldioxidavskiljning blir verkningsfull och tillgänglig för svenska anläggningar, samt att den nationella undantagsmöjligheten till 2035 utformas på ett sätt som är rättvist för Sverige.

– Svenska anläggningar har redan burit kostnaden för sina utsläpp i över tio år, medan motsvarigheter i flera andra EU-länder först nu ska börja betala. Vår uppgift är att se till att det försprånget erkänns i förhandlingarna och att svenska anläggningar får konkurrenskraftiga och förutsägbara spelregler genom hela processen. Vi kommer att driva på hårt för att den fria tilldelningen till fjärrvärme inte urholkas, att finansieringsverktygen för koldioxidavskiljning fungerar i praktiken för våra medlemmar, och att undantagsmöjligheten för länder som redan ligger långt fram utformas rättvist, säger Tony Clark.

Kommande process

Kommissionens förslag ska nu förhandlas mellan Europaparlamentet och rådet. Målsättningen är en överenskommelse under första kvartalet 2027. Europaparlamentets rapportör för förslaget blir Peter Liese (EPP), som även ledde den föregående revideringen av ETS-direktivet. Avfall Sverige kommer att följa processen noga och återkommer med en fördjupad analys av vad det innebär specifikt för svenska anläggningar.

Bild: Berömda Spittelau incineration plant i Wien – en av uppskattningsvis 500 anläggningar som omfattas av nya EU ETS.

Senast uppdaterad - 2026-07-20