2024-12-02
Enklare för ÅVC att uppfylla sina skyldigheter
När tillstånd och anmälan för kommunala återvinningscentraler och avfallsbehandlingsanläggningar prövas, behöver hänsyn tas till kommunernas skyldighet att ta emot hushållens avfall och möjligheten att i första hand förbereda avfallet för återanvändning. I två domar har kommunens skyldigheter varit avgörande.
Ett miljötillstånd för en verksamhet som behandlar avfall, och ett föreläggande med anledning av en anmälan om ny eller ändrad avfallsbehandlingsanläggning, måste ange vilka avfallstyper och avfallsmängder som får behandlas.
Kraven har lett till att myndigheter och domstolar ofta anger exakta avfallskoder och maximala mängder av det listade avfallet som får behandlas. Begränsning till vissa koder gör att kommunen kan hindras att ta emot avfall från hushållen och annat avfall kommunen ansvarar för. Mängdbegränsning av hur mycket avfall som får förberedas för återanvändning leder också till en onödig begränsning av återbruk, trots att avfallshierarkin prioriterar den behandlingsmetoden. Ett par av dessa beslut har överklagats och kommunerna har fått rätt vid domstolsprövning.
Villkor med avfallskoder begränsar
I det ena fallet överklagade Gästrike återvinnare ett villkor till en återvinningscentral som angav att endast avfall med vissa avfallskoder fick hanteras. För att ta emot avfall med andra avfallskoder krävdes först godkännande av tillsynsmyndigheten, som bara tilläts godkänna avfall som inte förändrar verksamhetens påverkan på människors hälsa eller miljö.
Kommunen överklagade med hänvisning till att kommunen har en skyldighet enligt lag att ta emot avfall som hushållen lämnar, att det inte finns rimlig möjlighet att fullt ut kontrollera vad dessa lämnar och att det därför inte är lämpligt att införa en strikt villkorsbegränsning av vilka närmare avfallstyper som får tas emot och behandlas inom anläggningen.
Mark- och miljööverdomstolen godtog detta och slog fast att tillståndsvillkor med preciserade avfallskoder inte ska utformas så att de hindrar återvinningscentralen att kunna ta emot hushållens avfall. Domstolen gjorde därför ett tillägg i sagda villkor om att ”Villkoret utgör inget hinder mot att samla in avfall som utgör kommunalt avfall.”
Försiktighet i strid mot avfallshierarkin
I det andra fallet överklagade Nordvästra Skånes Renhållnings AB (NSR AB) ett länsstyrelsebeslut om försiktighetsmått för förberedelse för återanvändning. Dels stod i föreläggandet att förberedelse av avfall för återanvändning genom okulär besiktning får användas, vilket kunde missuppfattas som att behandlingen inte får omfatta exempelvis rengöring eller reparation. Dels ville NSR AB att mängdbegränsningen av hur mycket avfall vid anläggningen som får behandlas för återanvändning skulle upphävas eller höjas avsevärt. NSR ansåg att begränsningarna var omotiverade och stred mot avfallshierarkin, där förberedelse för återanvändning är den prioriterade åtgärden.
Domstolen justerade villkoren i enlighet med NSR:s andrahandsyrkanden, så att mängden höjdes från 150 till 750 ton avfall per år samt avtorkning och liknande rengöring eller enklare reparation lades till i godkända förberedelseåtgärder.
Läs mer
Mark- och miljööverdomstolen dom 2024-11-15 i mål M 16763-23
Mark- och miljödomstolen i Växjö dom 2023-03-08 i mål M 6456-22
Senast uppdaterad - 2024-12-02
