2022-03-10
Få undantag från skatter föreslås
En statlig utredning föreslår tre undantag för skatterna på deponering och förbränning. ”De förslag som lagts går i linje med vad Avfall Sverige önskat. Särskilt glädjande är det att utredaren faktiskt ifrågasätter deponiskattens samhällsekonomiska effekt”, säger Tony Clark, Avfall Sveriges vd.
Det uppdrag som utredaren fick för ett år sedan var att analysera om det är lämpligt att införa ytterligare undantag från deponiskatten och avfallsförbränningsskatten. Tre sådana förslag har lagts. Två gäller förbränningsskatten:
- rejekt från förbehandling av matavfall inför biologisk återvinning,
- kiselhaltigt avfall som används som processtillsats istället för jungfruligt material.
Ett förslag gäller deponiskatten:
- presskakor från rening av sand vid vattenverk.
– Det är mycket positivt att anläggningarna för förbehandling av matavfall inte ska behöva skatta för det som måste sorteras bort för att få en ren biogödsel. Det innebär minskade kostnader om sju miljoner kronor, vilket ger en liten men välbehövlig lättnad för anläggningarna, säger Caroline Steinwig, rådgivare på Avfall Sverige.
Något generellt skatteundantag för rejekt från materialåtervinning rekommenderas inte av utredaren.
Undantaget för kiselhaltigt avfall berör i praktiken bara Fortums anläggning för behandling av farligt avfall i Kumla. Avfall som glas, sand och jord används som tillsats i processen för att skydda väggarna i roterugnen, vilket innebär att de minskar uttaget av jungfruliga material samtidigt som de behandlar ett avfall. Däremot avråder utredningen från ett generellt undantag för avfall som används som processtillsatser.
– Det är logiskt att kiselhaltigt avfall, som ju inte kan förbrännas, inte heller ska beskattas. Men det är ju en förändring på marginalen. Det bästa vore att avskaffa förbränningsskatten, eftersom den saknar miljöstyrande effekt, säger Klas Svensson, rådgivare på Avfall Sverige.
Ifrågasätter deponiskatten
Trots att uppdraget gällt att föreslå undantag från de båda avfallsskatterna påpekar utredaren också det finns starka skäl för att överväga en generell översyn eller utvärdering av deponiskatten.
– Avfall Sverige har genom flera analyser kunnat visa att deponiskatten är en samhällsekonomisk förlustaffär – den medför en nettokostnad på mellan 29 och 43 miljoner kronor årligen för samhället. Någon effekt på resurshushållningen ger den inte heller. Sedan deponiskatten infördes år 2000 har mängderna avfall som deponeras minskat drastiskt genom deponiförbud, utökade producentansvar och höjda mål för materialåtervinning. Idag är det mindre än en procent av det kommunala avfallet som läggs på deponi säger Johan Fagerqvist, rådgivare på Avfall Sverige.
Något undantag från deponiskatten för slaggrus och flygaska föreslås inte.
Undantagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.
Läs slutbetänkandet Avfallsbeskattning – en fråga om undantag?
Senast uppdaterad - 2022-08-18
