2026-05-29
Förtroende viktig grundplåt i förändringen
Medborgarnas förtroende var temat vid Avfall Sveriges årsmöte den 26–27 maj. Nu när stora förändringar genomförs är det något som är extra viktig att värna om.
– Utan förtroende lyckas vi inte med den största reformen någonsin. Det bygger på ett synligt kontrakt – vi tar hand om och återvinner, medborgaren förväntas sortera. Tillit är kittet som håller ihop systemet, sade Jessica Christiansen, utbildningschef på Avfall Sverige.
Hon fick medhåll av Naturvårdsverkets generaldirektör, Johan Kuylenstierna:
– Det handlar väldigt mycket om förtroende nu när vi ska implementera ganska komplex lagstiftning.
Naturvårdsverket har just nu flera avfallsfrågor på sitt bord.
– Vi ska göra vad vi kan för att göra er uppgift så lätt som möjligt.
Det gäller att få med sig folk, menade Johan Kuylenstierna:
– Det är viktigt att kommunicera att man kan bidra till ett större sammanhang, då kan alla se sig som vinnare.
Generaldirektören talade också om den ideologiska förflyttningen av vårt arbetsområde som nu sker från avfall till resurs, och dess betydelse för den strategiska autonomin – i synnerhet vad gäller sällsynta jordartsmetaller.
– Vi har inte råd att hamna i händerna på enskilda länder, sade Johan Kuylenstierna.
Nya lagkrav på löpande band
Att det är mycket att göra råder det inga tvivel om. Bara dagar innan årsmötet beslutade regeringen om en rad förordningsändringar som följd av den nya avfallslagstiftningen. Maria Wallin, ämnesråd vid klimat- och näringslivsdepartementet, summerade vad som är att vänta: förutom ny avfallslagstiftning som förflyttar mycket ansvar från kommuner till verksamheter införs en lag om offentlig säljverksamhet och krav på särredovisning.
Flera regler börjar gälla redan i sommar, med mycket kort tid för implementering. Varför så bråttom, undrade deltagarna?
– Vi måste visa Kommissionen att vi gör något, sade Maria Wallin.
EU piskar på, med sitt mål om 65 procents återvinning 2035. Dagens siffra landar på 40 procent.
”Höj avgifterna”
Hur ska alla förändringar finansieras? Det pratade Annika Wallenskog om. I våras presenterade hon ”skattebromsutredningen”, med förslag för att motverka kommunala och regionala skattehöjningar. Men kommunal avfalls- och VA-verksamhet kan behöva gå emot dessa, menade hon.
Redan har svenska kommuner EU:s näst högsta skuldbördor. Avfallstaxan får inte användas för andra kommunala aktiviteter – fritidshusägare vill exempelvis inte betala för skolan. Men skatter får finansiera avfallshanteringen, och så sker; Dorotea har Sveriges lägsta avfallstaxa, medan Sundbyberg har den högsta, trots att avfallskostnaderna är högre i glesbygd.
– Jag tror att det är bra att vi förbereder invånarna på att det kommer avgiftshöjningar, men att vi kommer att få mycket för pengarna, sade Annika Wallenskog.
”Håll ut”
Fastighetsnära insamling är en av de reformer som nu genomförs. Tajmingen är helt rätt, menade Cecilia Holmblad, ordförande för Avfall Sveriges utvecklingskommitté och renhållningsdirektör i Lund.
– Vi har kämpat för ett kommunalt ansvar i 30 år. Lund har haft det på frivillig väg i 25 år, men det är lättare när alla gör det samtidigt. Och vi måste vara ihålliga, göra det bättre även om det inte fungerar perfekt från början.
Hon jämförde med rökförbudet som möttes av högljudd debatt om hur restauranger skulle gå i konkurs. Men när det väl införts tystnade kritiken.
Vi befinner oss i ett stort skifte med tuffa förutsättningar, konstaterade Avfall Sveriges vd Tony Clark:
– Å ena sidan vill beslutsfattare i EU och Sverige att kommunerna ska axla en central roll i arbetet med en cirkulär ekonomi, och säkerställa en robust avfallshantering i hela landet, som bidrar till resiliens och beredskap. Allt fler regler från EU utformas så att genomförandet hamnar på lokal nivå. Å andra sidan ser vi paradoxalt nog framväxten av ett helt batteri av regler, som jag tror riskerar att kringskära kommunernas möjlighet att bidra till den gröna omställningen, bland annat genom lagen om offentlig säljverksamhet, förändringar i ansvarsfördelningen mellan kommuner och privata aktörer samt en eventuell skattebroms för kommunerna.
– Min uppmaning till alla er som sitter på besluten är därför att navigera försiktigt, göra grundliga konsekvensanalyser och främja privat-offentlig samverkan, sade Tony Clark.
Stödet till Ukraina gör skillnad
Hjärtligast applåder fick talarna som berättade om donationerna till Ukraina.
Vi fick se bilder på plåtbehållare utan lock eller hjul som töms till ett öppet flak, draget av en traktor – som fortfarande används! Här gör lätthanterliga sopkärl och sopbilar stor skillnad, berättade Eddie Svedberg, avfalls strateg vid Borås Energi och Miljö. De har också skeppat textilcontainers till Ukraina, insamlade från återvinningsstationer där de olagligt placerats.
– Det är en stolthet att få vara med, sade Eddie Svedberg.
Även Kristianstad Renhållning har skickat ner en sopbil, men också enklare gåvor:
– Många av de brandsläckare vi får in på återvinningscentralen är oanvända. Vi plockar ut de där tryckmätaren visar att de fungerar och skickar iväg, sade avfallsingenjör Fredrik Holmer.
De samlar också in ljusstumpar som smälts ner och hälls i konservburkar med en ny veke. I skyttegravarna ger de både ljus och värme.
– Det finns bara vinnare i det här, sade Fredrik Holmer.
Senast uppdaterad - 2026-05-29
