Svensk avfallshantering har de senaste årtiondena gjort en snabb och förebildlig resa från att huvudsakligen ha varit baserad på deponering till att nu framförallt omfatta återvinning och behandling av avfall. I och med detta ökar vattenburna utsläpp från mottagning, sortering, mellanlagring och återvinning av avfall i betydelse jämfört med lakvatten från deponier. Handledning och stöd i frågan om vilka föroreningar som kan vara relevanta och hur ett kontrollprogram upprättas saknas eller är flera år gamla. Rapporten innehåller därför ett uppdaterat och förbättrat kunskapsunderlag med avseende på vattenburna utsläpp från avfallsanläggningar. På så sätt underlättas både planering och genomförande av bedömning och övervakning av vattenburna utsläpp.
Lagarna med störst betydelse för vattenburna utsläpp är Industriutsläppsdirektivet (IED) med tillhörande BAT-slutsatser för vissa avfallsverksamheter, Ramdirektivet för vatten, Miljöbalken och egenkontrollförordningen. Viktiga nu gällande gränsvärden redovisas i rapportens bilagor. Vissa verksamheter måste, utöver kraven på miljörapportering enligt Naturvårdsverkets föreskrifter, även redovisa särskilda utsläpp över tröskelvärden enligt Europaparlamentets och Rådets förordning (EG) nr 166/2006 om upprättande av ett europeiskt register över utsläpp och överföringar av föroreningar. Bilaga 4 till denna rapport innehåller en uppdaterad mall för att beräkna utsläpp och kontrollera om utsläpp är över (i dagsläget) gällande tröskelvärde.
Kunskapsunderlaget, miljökvalitetsnormer och förslag på riktvärden ger en vägledning för vilka ämnen som bör ingå i en karakterisering och övervakning av förorenade vatten. Sammanställningen av egenkontrolldata avseende förorenade vatten på svenska avfallsanläggningar som redovisas i rapporten tyder dock på att vissa ämnen (organiska summaparametrar förutom BOD, totalkväve, ammoniumkväve, mangan och fluorid) tycks ha lägre halter i lakvatten år 2017 än före år 2000. Sulfat tycks ha högre halter år 2017. Vidare är spridningen bland ”övriga vatten”, till exempel vatten från ytor, större än spridningen bland lakvatten.
Som en följd beskriver rapporten på ett övergripande plan vilka steg som är särskilt relevanta för att övervaka utsläpp från en avfallsanläggning, delvis med hjälp av en fiktiv exempelanläggning, enligt följande:
Följande frågeställningar bör belysas närmare för att kunna ytterligare förbättra vägledning för kontroll av förorenade vatten på avfallsanläggningar:
Du måste vara medlem för att kunna ladda ner rapporten. Om du inte är medlem kan du beställa rapporten under fliken "Beställ".
Svensk avfallshantering har de senaste årtiondena gjort en snabb och förebildlig resa från att huvudsakligen ha varit baserad på deponering till att nu framförallt omfatta återvinning och behandling av avfall. I och med detta ökar vattenburna utsläpp från mottagning, sortering, mellanlagring och återvinning av avfall i betydelse jämfört med lakvatten från deponier. Handledning och stöd i frågan om vilka föroreningar som kan vara relevanta och hur ett kontrollprogram upprättas saknas eller är flera år gamla. Rapporten innehåller därför ett uppdaterat och förbättrat kunskapsunderlag med avseende på vattenburna utsläpp från avfallsanläggningar. På så sätt underlättas både planering och genomförande av bedömning och övervakning av vattenburna utsläpp.
Lagarna med störst betydelse för vattenburna utsläpp är Industriutsläppsdirektivet (IED) med tillhörande BAT-slutsatser för vissa avfallsverksamheter, Ramdirektivet för vatten, Miljöbalken och egenkontrollförordningen. Viktiga nu gällande gränsvärden redovisas i rapportens bilagor. Vissa verksamheter måste, utöver kraven på miljörapportering enligt Naturvårdsverkets föreskrifter, även redovisa särskilda utsläpp över tröskelvärden enligt Europaparlamentets och Rådets förordning (EG) nr 166/2006 om upprättande av ett europeiskt register över utsläpp och överföringar av föroreningar. Bilaga 4 till denna rapport innehåller en uppdaterad mall för att beräkna utsläpp och kontrollera om utsläpp är över (i dagsläget) gällande tröskelvärde.
Kunskapsunderlaget, miljökvalitetsnormer och förslag på riktvärden ger en vägledning för vilka ämnen som bör ingå i en karakterisering och övervakning av förorenade vatten. Sammanställningen av egenkontrolldata avseende förorenade vatten på svenska avfallsanläggningar som redovisas i rapporten tyder dock på att vissa ämnen (organiska summaparametrar förutom BOD, totalkväve, ammoniumkväve, mangan och fluorid) tycks ha lägre halter i lakvatten år 2017 än före år 2000. Sulfat tycks ha högre halter år 2017. Vidare är spridningen bland ”övriga vatten”, till exempel vatten från ytor, större än spridningen bland lakvatten.
Som en följd beskriver rapporten på ett övergripande plan vilka steg som är särskilt relevanta för att övervaka utsläpp från en avfallsanläggning, delvis med hjälp av en fiktiv exempelanläggning, enligt följande:
Följande frågeställningar bör belysas närmare för att kunna ytterligare förbättra vägledning för kontroll av förorenade vatten på avfallsanläggningar:
Du måste vara medlem för att kunna ladda ner presentationer. Om du inte är medlem kan du beställa presentationer under fliken "Beställ".
Senast uppdaterad - 2022-08-12