Projektet innehåller rekommendationer för minsta avstånd mellan gasbärande anläggningsdelar och omgivande objekt inom biogasanläggningarna där riskerna som är förknippade med hanteringen av den brandfarliga varan är kända.
Kravet på betryggande avstånd vid hantering av biogas är kopplat till Lag (SFS 2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor. Utifrån lagstiftningen är Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) bemyndigade att ge ut föreskrifter på området. Föreskriften SÄIFS 2000:4 om Cisterner, gasklockor, bergrum och rörledningar för brandfarlig gas utvecklar kravet på betryggande placering och innehåller anvisningar för minsta avstånd kring bland annat cistern och gasklockor. Föreskriften syftar till att vara användbar för en allmängiltig hantering av brandfarlig gas och kan av naturliga skäl inte beakta förutsättningar och anläggningsdelar specifika för biogasanläggningar. Mot denna bakgrund har ett behov identifierats inom biogasbranschen att förtydliga hur kraven på betryggande avstånd kan uppfyllas inom biogasanläggningar och att utreda vilka rekommenderade minsta avstånd som är tillämpbara.
I befintliga anvisningar för minsta avstånd görs det huvudsakligen skillnad på våta från torra gasklockor. Istället bedöms det ur ett riskperspektiv vara mer relevant att göra skillnad på gasklockor utifrån vilket material den gashållande och skyddande konstruktionen är tillverkad av. Materialegenskaperna för den gashållande konstruktionen bedöms alltså vara mer avgörande för riskbilden, än om gasklockan är av våt eller torr typ.
Utifrån indelningen av anläggningsdelar i membranduk, stålvägg och betongvägg har analys med scenariobaserade konsekvensberäkningar genomförts för att bestämma lämpliga minsta avstånd mellan anläggningsdelar och till byggnader inom anläggningen där risker förknippade med hanteringen av den brandfarliga varan är känd. De studerade scenarierna omfattar huvudsakligen brandspridningsrisk vid brand i byggnad, brandspridningsrisk vid brand i gasbärande anläggningsdel och gasspridning vid läckage från anläggningsdel. Vid val av scenarier och beräkningsförutsättningar har utgångspunkten varit att avstånden bör vara baserade på så kallade ”värsta troliga scenarion” snarare än ”värsta möjliga scenarion”. Ett visst inslag av kostnad mot nytta bör vägas in i schablonmässiga krav eller rekommendationer av denna typ.
Du måste vara medlem för att kunna ladda ner rapporten. Om du inte är medlem kan du beställa rapporten under fliken "Beställ".
Projektet innehåller rekommendationer för minsta avstånd mellan gasbärande anläggningsdelar och omgivande objekt inom biogasanläggningarna där riskerna som är förknippade med hanteringen av den brandfarliga varan är kända.
Kravet på betryggande avstånd vid hantering av biogas är kopplat till Lag (SFS 2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor. Utifrån lagstiftningen är Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) bemyndigade att ge ut föreskrifter på området. Föreskriften SÄIFS 2000:4 om Cisterner, gasklockor, bergrum och rörledningar för brandfarlig gas utvecklar kravet på betryggande placering och innehåller anvisningar för minsta avstånd kring bland annat cistern och gasklockor. Föreskriften syftar till att vara användbar för en allmängiltig hantering av brandfarlig gas och kan av naturliga skäl inte beakta förutsättningar och anläggningsdelar specifika för biogasanläggningar. Mot denna bakgrund har ett behov identifierats inom biogasbranschen att förtydliga hur kraven på betryggande avstånd kan uppfyllas inom biogasanläggningar och att utreda vilka rekommenderade minsta avstånd som är tillämpbara.
I befintliga anvisningar för minsta avstånd görs det huvudsakligen skillnad på våta från torra gasklockor. Istället bedöms det ur ett riskperspektiv vara mer relevant att göra skillnad på gasklockor utifrån vilket material den gashållande och skyddande konstruktionen är tillverkad av. Materialegenskaperna för den gashållande konstruktionen bedöms alltså vara mer avgörande för riskbilden, än om gasklockan är av våt eller torr typ.
Utifrån indelningen av anläggningsdelar i membranduk, stålvägg och betongvägg har analys med scenariobaserade konsekvensberäkningar genomförts för att bestämma lämpliga minsta avstånd mellan anläggningsdelar och till byggnader inom anläggningen där risker förknippade med hanteringen av den brandfarliga varan är känd. De studerade scenarierna omfattar huvudsakligen brandspridningsrisk vid brand i byggnad, brandspridningsrisk vid brand i gasbärande anläggningsdel och gasspridning vid läckage från anläggningsdel. Vid val av scenarier och beräkningsförutsättningar har utgångspunkten varit att avstånden bör vara baserade på så kallade ”värsta troliga scenarion” snarare än ”värsta möjliga scenarion”. Ett visst inslag av kostnad mot nytta bör vägas in i schablonmässiga krav eller rekommendationer av denna typ.
Du måste vara medlem för att kunna ladda ner presentationer. Om du inte är medlem kan du beställa presentationer under fliken "Beställ".
Senast uppdaterad - 2022-09-14