Resultaten visar tydligt att det finns stora miljövinster med att producera färre produkter och använda de produkter vi har mer effektivt eftersom man då kan minska avfallsfotavtrycket från den totala konsumtionen. Detta ger ytterligare argument till vikten att ändra konsumtionsbeteendet hos allmänheten samt uppmuntra företag att införa affärsmodeller som går från dagens produktförsäljning till något annat, affärsmodeller som uppmuntrar nya sätt att konsumera och nya mer hållbara livsstilar, till exempel genom att dela produkter och ökad återanvändning.
Förutom det avfall som uppstår då en förbrukad produkt slängs så uppstår avfall under tillverkningen av produkten. Konsumenter kan ha svårt att se den totala påverkan som deras konsumtionsbeteenden har på miljön eftersom de direkt bara kan se det avfall som uppkommer hos dem själva när de slänger sina uttjänta produkter. Utan mer detaljerad information om olika produkters totala miljöpåverkan är det svårt för konsumenter att ändra sina beteenden till mer konsekvent hållbara. I denna studie har vi utvecklat en metod för att beräkna produkters avfallsfotavtryck med syfte att förbättra kunskapen och medvetenheten hos konsumenter om den totala mängden avfall som uppkommer i samband med produktionen av de produkter som de konsumerar.
Vi har beräknat avfallsfotavtrycket för 11 produkter och även uppskattat klimatkostnader till följd av avfallet som uppkommer i produktionskedjan. De produkter som studerades var: kyckling, nötkött, elektrisk borrmaskin, bärbar dator, mjölk (icke-ekologisk), bomullsbyxor, läderskor, mobiltelefon, träningskläder (en T-shirt och ett par shorts i syntetmaterial), mjölkförpackningar av kartong samt tidningar.
Bland de produkter som analyserades hade elektroniska produkter det högsta avfallsfotavtrycket (kg avfall/ produkt), en bärbar dator 1200 kg, en mobiltelefon 86 kg och en borrmaskin 52 kg. Ett kilo nötkött genererar mer avfall (4 kg) än ett kilo kycklingkött (860 gram). En liter mjölk har ett relativt lågt avfallsfotavtryck (97 gram) men avfallsfotavtrycket ökar med cirka 10 procent när mjölkförpackningens fotavtryck (9 gram) inkluderas. Avfallsfotavtrycken av kläder (ett par bomullsbyxor 25 kg, träningskläder 17 kg) och skor (ett par läderskor 12 kg) förtjänar också konsumenternas uppmärksamhet. Ett exemplar av en tidning visade sig ha ett litet avfallsfotavtryck (25 gram). De huvudsakliga källorna till avfall beskrivs i rapporten.
Klimatkostnaden var på samma sätt som för avfallsfotavtrycket störst för en bärbar dator (270 kronor) och en mobiltelefon (140 kronor). Ett kilo nötkött (37 kronor) och ett par läderskor (14 kronor) kom på tredje respektive fjärde plats. Ett kilo nötkött har också en betydligt högre klimatkostnad än ett kg kycklingkött (5 kronor). Klimatkostnaden för ett par bomullsbyxor (8 kronor) och träningskläder (7 kronor) är ganska lika. Klimatkostnaden för en liter icke-ekologisk mjölk (1,4 kronor) är högre än klimatkostnaden för dess förpackning (mindre än 1 krona). Tidningen har en liten klimatkostnad (mindre än 1 krona).
Metoden att beräkna avfallsfotavtrycket för konsumentprodukter med hjälp av en livscykelanalysansats, där avfall som uppkommit under produktionsprocessen räknas in, visade sig medföra en hel del metodologiska problem, till exempel definitionen av avfall, datatillgänglighet och olikheterna mellan de valda produkterna. Dessa begränsningar medför dock inte att resultaten är ogiltiga, de fungerar bra som en indikation på verkligheten. Beräkningarna av klimatkostnad baseras på värdering enligt en viss metod och innebär i sig en osäkerhet, i och med värderingsmomentet.
Du måste vara medlem för att kunna ladda ner rapporten. Om du inte är medlem kan du beställa rapporten under fliken "Beställ".
Resultaten visar tydligt att det finns stora miljövinster med att producera färre produkter och använda de produkter vi har mer effektivt eftersom man då kan minska avfallsfotavtrycket från den totala konsumtionen. Detta ger ytterligare argument till vikten att ändra konsumtionsbeteendet hos allmänheten samt uppmuntra företag att införa affärsmodeller som går från dagens produktförsäljning till något annat, affärsmodeller som uppmuntrar nya sätt att konsumera och nya mer hållbara livsstilar, till exempel genom att dela produkter och ökad återanvändning.
Förutom det avfall som uppstår då en förbrukad produkt slängs så uppstår avfall under tillverkningen av produkten. Konsumenter kan ha svårt att se den totala påverkan som deras konsumtionsbeteenden har på miljön eftersom de direkt bara kan se det avfall som uppkommer hos dem själva när de slänger sina uttjänta produkter. Utan mer detaljerad information om olika produkters totala miljöpåverkan är det svårt för konsumenter att ändra sina beteenden till mer konsekvent hållbara. I denna studie har vi utvecklat en metod för att beräkna produkters avfallsfotavtryck med syfte att förbättra kunskapen och medvetenheten hos konsumenter om den totala mängden avfall som uppkommer i samband med produktionen av de produkter som de konsumerar.
Vi har beräknat avfallsfotavtrycket för 11 produkter och även uppskattat klimatkostnader till följd av avfallet som uppkommer i produktionskedjan. De produkter som studerades var: kyckling, nötkött, elektrisk borrmaskin, bärbar dator, mjölk (icke-ekologisk), bomullsbyxor, läderskor, mobiltelefon, träningskläder (en T-shirt och ett par shorts i syntetmaterial), mjölkförpackningar av kartong samt tidningar.
Bland de produkter som analyserades hade elektroniska produkter det högsta avfallsfotavtrycket (kg avfall/ produkt), en bärbar dator 1200 kg, en mobiltelefon 86 kg och en borrmaskin 52 kg. Ett kilo nötkött genererar mer avfall (4 kg) än ett kilo kycklingkött (860 gram). En liter mjölk har ett relativt lågt avfallsfotavtryck (97 gram) men avfallsfotavtrycket ökar med cirka 10 procent när mjölkförpackningens fotavtryck (9 gram) inkluderas. Avfallsfotavtrycken av kläder (ett par bomullsbyxor 25 kg, träningskläder 17 kg) och skor (ett par läderskor 12 kg) förtjänar också konsumenternas uppmärksamhet. Ett exemplar av en tidning visade sig ha ett litet avfallsfotavtryck (25 gram). De huvudsakliga källorna till avfall beskrivs i rapporten.
Klimatkostnaden var på samma sätt som för avfallsfotavtrycket störst för en bärbar dator (270 kronor) och en mobiltelefon (140 kronor). Ett kilo nötkött (37 kronor) och ett par läderskor (14 kronor) kom på tredje respektive fjärde plats. Ett kilo nötkött har också en betydligt högre klimatkostnad än ett kg kycklingkött (5 kronor). Klimatkostnaden för ett par bomullsbyxor (8 kronor) och träningskläder (7 kronor) är ganska lika. Klimatkostnaden för en liter icke-ekologisk mjölk (1,4 kronor) är högre än klimatkostnaden för dess förpackning (mindre än 1 krona). Tidningen har en liten klimatkostnad (mindre än 1 krona).
Metoden att beräkna avfallsfotavtrycket för konsumentprodukter med hjälp av en livscykelanalysansats, där avfall som uppkommit under produktionsprocessen räknas in, visade sig medföra en hel del metodologiska problem, till exempel definitionen av avfall, datatillgänglighet och olikheterna mellan de valda produkterna. Dessa begränsningar medför dock inte att resultaten är ogiltiga, de fungerar bra som en indikation på verkligheten. Beräkningarna av klimatkostnad baseras på värdering enligt en viss metod och innebär i sig en osäkerhet, i och med värderingsmomentet.
Du måste vara medlem för att kunna ladda ner presentationer. Om du inte är medlem kan du beställa presentationer under fliken "Beställ".
Senast uppdaterad - 2022-09-19