2022:19/Vägar till mindre mängder återvinningsbart avfall till energiåtervinning - Breddade mottagningskriterier och andra insatser

Mottagningskriterier för energiåtervinning beskriver vad som är tillåtet att lämna till energiåtervinning. För att tillse att kriterierna efterlevs genomförs mottagningskontroller.

Projektet syfte var att undersöka behov av och formulera breddade mottagningskriterier med effektmålet att bidra till att minska mängden återvinningsbara avfallsfraktioner till energi-återvinning. Relativt omgående identifierades behov av betydligt fler insatser än att bredda mottagningskriterierna för att minska återvinningsbart avfall till energiåtervinning. Projektet har därmed breddats för att identifiera fler behov och idéer till lösningar, som kan bidra till effektmålet. Metoden baserades på intervjuer, workshops och litteraturstudier.

Huvudresultatet är att ingen aktör eller aktörsgrupp ensamt kan lösa plast- eller återvinningsfrågan, och att olika aktörer har varierande rådighet i olika delar av värdekedjan. Dellösningar finns både inom operativa insatser, förändring av ekonomiska drivkrafter och samarbeten. Nedan sammanfattas slutsatser och lärdomar inom dessa tre områden.

Slutsatser från projektet om återvinningsbarhet, mottagningskriterier och kontroll

• Det upplevs svårt att veta vad som är återvinningsbart avfall, och därmed svårt att sätta upp och kontrollera mottagningskriterier. Begreppet återvinningsbarhet ses från ekonomisk, miljömässig och praktisk synvinkel.
• Mottagningskriterier och mottagningskontroller tillämpas idag främst för att stoppa inert avfall, farligt avfall mm., men inte för att minska återvinningsbart avfall till energiåtervinning.
• Det är prioriterat att minska återvinningsbar plast till energiåtervinning för att minska fossila utsläpp, minska kostnaden för inköp av utsläppsrätter samt att öka materialåtervinning.
• Kontroller i mottagningen och dialog med avfallsleverantörer är de vanligaste sätten att minska återvinningsbart in till energiåtervinning idag.
• Ytterligare åtgärder är att ställa skarpa krav, praktisera prisdifferentiering där återvinningsbart kostar mer in till energiåtervinning, införa teknik för scanning av fossil plast, samt tillämpa avskiljande förbehandling.
• Produkter, återvinningsbarhet och efterfrågan ändras över tid, varför det är svårt att se vad som blir långsiktigt bestående.
• Kunskapen är låg om sammansättning av främst verksamhetsavfall till energiåtervinning.

Rekommendationen är därför:

• Ta fram riktlinjer om vad som avses med återvinningsbart avfall, i samråd med andra återvinningsaktörer.
  • Börja med några ”enkla” regler tex ”fritt från förpackningar (både konsument- och verksamhetsförpackningar) och tidningspapper, fritt från matavfall och ingen plast av utvalda typer”.
  • Branschorganisationer kan agera för bästa genomslag och acceptans, men lämna utrymme för lokala anpassningar.
• Starta pilotstudier och sök samarbeten i värdekedjan, t.ex. kring:
  • Dialog och utbildning av avfallslämnare om vad som är återvinningsbart.
  • Kravställning genom mottagningskriterier.
  • Prisdifferentiering.
  • Fler och utökade kontroller följt av återkoppling av kontrollresultaten.
• Testa och utvärdera teknik för scanning av fossil plast för ökad kunskap och återkoppling, samt tillämpa avskiljande förbehandling.
• Sök samarbeten med återvinningsaktörer för att säkra långsiktig avsättning av återvinningsbart avfall.
• Arbeta utifrån nuvarande förutsättningar. Vänta inte på styrmedel, marknadsförändring eller andra yttre förbättringar av förutsättningar. Håll dialog om dynamisk utveckling och uppdatera kriterier efter hand.

Slutsatser om ekonomi och efterfrågan

• Efterfrågan på återvunnet material är en nyckelfaktor som ökar incitamenten att sortera.
• Sortering till materialåtervinning sker av avfall som är lönsamt att återvinna (tex trä, metall, viss plast och papper), inte vad som går eller som är mest miljövänligt att återvinna.
• Återvinningsbara fraktioner kan vara nedsmutsade, blandande eller i för små styckestorlekar för att sortering och återvinning ska vara lönsam. Det är lättare att få avsättning för stora, rena avfallsströmmar.
• Ekonomin är en avgörande faktor för att avfallskunder ska sortera ut återvinningsbart avfall.

Rekommendationen är därför:

• Utöka kommunikationen och driv på utvecklingen att insatser måste göras i tidiga skeden: design, inköp, upphandling, användning och sortering.
• Arbeta för långsiktighet och stabila villkor, som är en förutsättning för att återvinnare ska våga investera och hitta kontinuerlig avsättning och efterfrågan från kunder. Bidra till lagstiftning tex för kvotplikt för återvunna andelar vid nyproduktion.
• Arbeta med differentiering både hos avfallslämnare och energiåtervinning tex utifrån innehåll av återvinningsbart.

Slutsatser om samarbeten och kommunikation

• Ingen aktör kan lösa plast- eller återvinningsfrågan på egen hand och olika aktörer har varierande rådighet i olika delar av värdekedjan.
• Det finns behov av samarbeten och dialog för kunskapsöverföring och åtgärder i värdekedjan, både på lednings, avtals- och operativ nivå.
• Branschorganisationer har en roll att överföra kunskap och initiativ till producenter och andra aktörer uppströms om hur de kan förbättra förutsättningarna i avfallsledet.

Rekommendationen är därför:

• Sök samarbeten både i nya och befintliga forum.
• För dialog på flera nivåer:

1. 1. Strategisk nivå mellan ledning och olika branschorganisationer,
   2. Avtalsnivå mellan mottagande anläggning och avfallslämnande bolag;
   3. Operativ nivå i det dagliga arbetet i verksamheterna mellan mottagare och lämnare.

• Samverkan på flera nivåer innebär en förenad ansträngning kring gemensamma mål och om den sker på flera nivåer höjer den legitimiteten och trovärdigheten i arbetet. 

Du måste vara medlem för att kunna ladda ner presentationer. Om du inte är medlem kan du beställa presentationer under fliken "Beställ".

• 2022 19 Breddade Mottagningskriterier.pptx

  136,8KB