Rapporter & utveckling

2023:04/Bio-CCS-krediter: Inkomstströmmar för koldioxidborttagning

  • Författare: Författare Projektet har genomförts av Martin Bo Hansen och Kristoffer Jensen från Implement Consulting Group och har finansierats genom Avfall Sveriges Energiåtervinningssatsning.
  • Antal sidor: 43
  • Pris: 300

Den svenska avfallskraftvärmeindustrin har ett starkt engagemang i den gröna omställningen och undersöker noga möjligheten att avskilja och lagra koldioxid från sina anläggningar. Att avskilja och lagra koldioxid kräver dock betydande investeringar och innebär stora driftskostnader. Samtidigt är finansieringen begränsad och utgörs i skrivande stund huvudsakligen av EUfinansiering och förväntad nationell finansiering i Sverige. I framtiden finns dock potential för marknadsbaserade intäktsströmmar och i den här rapporten undersöker vi läget för dessa marknader i dag och hur de förväntas utvecklas.

Återvinning av energi från avfall släpper ut koldioxid från både biologiskt och fossilt material. CCS för att avskilja koldioxid från biologiskt material kallas bio-CCS. Lagring av biologiska utsläpp gör inte bara att utsläpp av koldioxid i atmosfären undviks, utan de elimineras helt tack vare det biologiska ursprunget. Borttagning av koldioxid är avgörande för att uppnå internationella och nationella klimatmål. Eftersom EU:s medel och nationella subventioner är begränsade söker företagen efter andra inkomstkällor. En sådan inkomstkälla är att sälja s.k. koldioxidkrediter (CRC) på marknaden. Dessa krediter ger köparna möjlighet att kompensera sina utsläpp (genom minskningar på annat håll) i stället för att själva minska dem.

Vi förväntar oss två primära typer av privata marknader där CRC kan säljas i framtiden: 1) den frivilliga koldioxidmarknaden, som för närvarande är ett oreglerat privat initiativ, och 2) efterlevnadsmarknaderna, som uppstår genom statliga eller mellanstatliga regleringar. Vi betonar att osäkerheten kring dessa marknader är stor, och även om det pågår omfattande utveckling räcker det inte. Den frivilliga koldioxidmarknaden består av företag och enskilda personer som frivilligt väljer att handla på koldioxidmarknaden. Värdet på den globala frivilliga koldioxidmarknaden ökade till 2 miljarder EUR 2021, främst genom handel med krediter som rör skogsplantering och projekt för förnybar energi. Den marknadsinfrastruktur som krävs för att hantera CRC från bio-CCS är mycket avancerad och finns ännu inte på plats, och vi förväntar oss att handel med krediter från bio-CCS kommer att bli möjlig under 2023.   

Marknadens betalningsvilja för krediter av liknande kvalitet som bio-CCS är för närvarande mycket hög. Detta drivs framför allt av ett antal stora företag, i synnerhet teknikföretag, som har satt upp tydliga mål att satsa på högkvalitativa borttagningsprojekt och som för närvarande ”betalar det som krävs” för att utveckla marknaden. Detta har resulterat i priser på marknaden på omkring 600–1 000 EUR/ tCO2, om än för mycket begränsade mängder. Allt eftersom utbudet av sådana projekt börjar växa förväntar vi oss att priserna kommer att sjunka i förhållande till produktionskostnaderna. Enligt uppskattningar kommer marknaden 2030 att uppgå till 1 000–2 000 MtCO2 per år och priserna ligga på 50–300 EUR/tCO2. Vi vill dock betona att både efterfråge- och utbudssidan på marknaden genomgår en snabb utveckling och att osäkerheten kring prisutvecklingen är mycket stor.    

Efterlevnadsmarknaderna består av företag och länder som bedriver handel för att de måste göra det enligt regleringar eller internationella avtal. Det sammanlagda globala värdet av efterlevnadsmarknaderna ökade med 164 procent till 760 miljarder EUR år 2021. De efterlevnadsmarknader som sannolikt kommer att ge bio-CCS-inkomster i Sverige är EU:s system för handel med utsläppsrätter (ETS), EU:s ansvarsfördelningsförordning (ESR) och den marknad som definieras i artikel 6 i det globala Parisavtalet under FN, som gör det möjligt för länder att samarbeta för att nå de nationella målen i Parisavtalet.  

Ingen av dessa efterlevnadsmarknader tillåter för närvarande handel med CRC. Ett förslag om att tillåta detta enligt artikel 6 i Parisavtalet har godkänts och är på väg att genomföras. I EU har kommissionen offentliggjort förslag om att inkludera CRC i ETS och ESR och förhandlar nu med parlamentet och rådet. Parallellt med dessa förslag pågår utvecklingen av regelverk för handel med CRC – både i EU och i FN. De första resultaten väntas publiceras i år, vilka skulle fastställa grunden för hur man definierar och behandlar koldioxidborttagning och därigenom skapa större säkerhet och trovärdighet vad gäller värdet. Införandet av CRC på efterlevnadsmarknaderna kommer sannolikt att antingen driva upp priserna eller leda till ett golvpris på de frivilliga koldioxidmarknaderna genom att en ny stor efterfrågebas tillkommer. På det hela taget förväntar vi oss att detta generellt sett skulle förbättra affärsmöjligheterna för bio-CCS.    

Den dominerande uppfattningen hos tillsynsmyndigheter i EU och enskilda medlemsstater är dock att CRC inte bör införas på efterlevnadsmarknaderna förrän stora minskningar av koldioxidutsläppen har uppnåtts. Orsaken är att om man förlitar sig i allt för hög grad på koldioxidborttagning kan det undergräva ansträngningarna att minska utsläppen på andra ställen i ekonomin, minskningar som också är avgörande för att nå nettonollmålen.

Enligt vår mening skulle enskilda medlemsstater med en mer positiv syn på koldioxidborttagning, eller till och med enskilda utvecklare av bio-CCS, kunna fortsätta att handla med CRC enligt artikel 6 i Parisavtalet, oavsett de farhågor som beskrivs ovan. Men vi konstaterar också att det inte finns ramar och incitament för medlemsstaterna som stöder detta ännu. Vår slutsats är att trots de pågående ansträngningarna inom FN och EU är det osannolikt att efterlevnadsmarknaderna kommer att ge en inkomstkälla för bio-CCS förrän efter 2030.

Du måste vara medlem för att kunna ladda ner rapporten. Om du inte är medlem kan du beställa rapporten under fliken "Beställ".


Den svenska avfallskraftvärmeindustrin har ett starkt engagemang i den gröna omställningen och undersöker noga möjligheten att avskilja och lagra koldioxid från sina anläggningar. Att avskilja och lagra koldioxid kräver dock betydande investeringar och innebär stora driftskostnader. Samtidigt är finansieringen begränsad och utgörs i skrivande stund huvudsakligen av EUfinansiering och förväntad nationell finansiering i Sverige. I framtiden finns dock potential för marknadsbaserade intäktsströmmar och i den här rapporten undersöker vi läget för dessa marknader i dag och hur de förväntas utvecklas.

Återvinning av energi från avfall släpper ut koldioxid från både biologiskt och fossilt material. CCS för att avskilja koldioxid från biologiskt material kallas bio-CCS. Lagring av biologiska utsläpp gör inte bara att utsläpp av koldioxid i atmosfären undviks, utan de elimineras helt tack vare det biologiska ursprunget. Borttagning av koldioxid är avgörande för att uppnå internationella och nationella klimatmål. Eftersom EU:s medel och nationella subventioner är begränsade söker företagen efter andra inkomstkällor. En sådan inkomstkälla är att sälja s.k. koldioxidkrediter (CRC) på marknaden. Dessa krediter ger köparna möjlighet att kompensera sina utsläpp (genom minskningar på annat håll) i stället för att själva minska dem.

Vi förväntar oss två primära typer av privata marknader där CRC kan säljas i framtiden: 1) den frivilliga koldioxidmarknaden, som för närvarande är ett oreglerat privat initiativ, och 2) efterlevnadsmarknaderna, som uppstår genom statliga eller mellanstatliga regleringar. Vi betonar att osäkerheten kring dessa marknader är stor, och även om det pågår omfattande utveckling räcker det inte. Den frivilliga koldioxidmarknaden består av företag och enskilda personer som frivilligt väljer att handla på koldioxidmarknaden. Värdet på den globala frivilliga koldioxidmarknaden ökade till 2 miljarder EUR 2021, främst genom handel med krediter som rör skogsplantering och projekt för förnybar energi. Den marknadsinfrastruktur som krävs för att hantera CRC från bio-CCS är mycket avancerad och finns ännu inte på plats, och vi förväntar oss att handel med krediter från bio-CCS kommer att bli möjlig under 2023.   

Marknadens betalningsvilja för krediter av liknande kvalitet som bio-CCS är för närvarande mycket hög. Detta drivs framför allt av ett antal stora företag, i synnerhet teknikföretag, som har satt upp tydliga mål att satsa på högkvalitativa borttagningsprojekt och som för närvarande ”betalar det som krävs” för att utveckla marknaden. Detta har resulterat i priser på marknaden på omkring 600–1 000 EUR/ tCO2, om än för mycket begränsade mängder. Allt eftersom utbudet av sådana projekt börjar växa förväntar vi oss att priserna kommer att sjunka i förhållande till produktionskostnaderna. Enligt uppskattningar kommer marknaden 2030 att uppgå till 1 000–2 000 MtCO2 per år och priserna ligga på 50–300 EUR/tCO2. Vi vill dock betona att både efterfråge- och utbudssidan på marknaden genomgår en snabb utveckling och att osäkerheten kring prisutvecklingen är mycket stor.    

Efterlevnadsmarknaderna består av företag och länder som bedriver handel för att de måste göra det enligt regleringar eller internationella avtal. Det sammanlagda globala värdet av efterlevnadsmarknaderna ökade med 164 procent till 760 miljarder EUR år 2021. De efterlevnadsmarknader som sannolikt kommer att ge bio-CCS-inkomster i Sverige är EU:s system för handel med utsläppsrätter (ETS), EU:s ansvarsfördelningsförordning (ESR) och den marknad som definieras i artikel 6 i det globala Parisavtalet under FN, som gör det möjligt för länder att samarbeta för att nå de nationella målen i Parisavtalet.  

Ingen av dessa efterlevnadsmarknader tillåter för närvarande handel med CRC. Ett förslag om att tillåta detta enligt artikel 6 i Parisavtalet har godkänts och är på väg att genomföras. I EU har kommissionen offentliggjort förslag om att inkludera CRC i ETS och ESR och förhandlar nu med parlamentet och rådet. Parallellt med dessa förslag pågår utvecklingen av regelverk för handel med CRC – både i EU och i FN. De första resultaten väntas publiceras i år, vilka skulle fastställa grunden för hur man definierar och behandlar koldioxidborttagning och därigenom skapa större säkerhet och trovärdighet vad gäller värdet. Införandet av CRC på efterlevnadsmarknaderna kommer sannolikt att antingen driva upp priserna eller leda till ett golvpris på de frivilliga koldioxidmarknaderna genom att en ny stor efterfrågebas tillkommer. På det hela taget förväntar vi oss att detta generellt sett skulle förbättra affärsmöjligheterna för bio-CCS.    

Den dominerande uppfattningen hos tillsynsmyndigheter i EU och enskilda medlemsstater är dock att CRC inte bör införas på efterlevnadsmarknaderna förrän stora minskningar av koldioxidutsläppen har uppnåtts. Orsaken är att om man förlitar sig i allt för hög grad på koldioxidborttagning kan det undergräva ansträngningarna att minska utsläppen på andra ställen i ekonomin, minskningar som också är avgörande för att nå nettonollmålen.

Enligt vår mening skulle enskilda medlemsstater med en mer positiv syn på koldioxidborttagning, eller till och med enskilda utvecklare av bio-CCS, kunna fortsätta att handla med CRC enligt artikel 6 i Parisavtalet, oavsett de farhågor som beskrivs ovan. Men vi konstaterar också att det inte finns ramar och incitament för medlemsstaterna som stöder detta ännu. Vår slutsats är att trots de pågående ansträngningarna inom FN och EU är det osannolikt att efterlevnadsmarknaderna kommer att ge en inkomstkälla för bio-CCS förrän efter 2030.

Du måste vara medlem för att kunna ladda ner presentationer. Om du inte är medlem kan du beställa presentationer under fliken "Beställ".


Senast uppdaterad - 2023-03-23