2024:03/Fördjupad analys av plast i hushållens restavfall och dess potential till ökad materialåtervinning och minskad klimatpåverkan

För att nå uppsatta nationella klimatmål behöver avfalls- och energisektorn minska klimatutsläppen från energiåtervinningen av avfall som idag står för omkring 75 procent av de totala klimatutsläppen från el- och fjärrvärmesektorn. Restavfall från hushåll och liknande verksamheter står för drygt 30 procent av de totala avfallsmängderna som idag går till energiåtervinning i Sverige. En betydande andel av hushållens restavfall utgörs av plastförpackningar som står för de största klimatutsläppen vid energiåtervinning. Därutöver förekommer andra avfallsslag i vilka plast utgör ett av flera material som exempelvis pappersförpackningar som ofta innehåller en vätskebarriär i plast samt blöjor och andra sanitetsprodukter. Fossilt kol som bidrar till klimatpåverkan vid energiåtervinning av restavfall förekommer också i material som man inte uppfattar som plaster, till exempel konstläder, syntetiska textilier och gummi.

Idag har vi stor kunskap om avfallssammansättningen i hushållens restavfall eftersom kommuner på regelbunden basis genomför plockanalyser på avfallet. Dock är kunskapen idag begränsad vad gäller klimatpåverkan från restavfallets ingående avfallsfraktioner. Detta med hänsyn tagen till att olika plaster släpper ut olika mycket koldioxid beroende på faktorer såsom polymertyp, innehåll av smuts och vätska, typ av fyllmedel och andel plast i den aktuella avfallsfraktionen. Det har gjorts projekt i vilka man uppskattat klimatpåverkan från olika avfallsfraktioner i hushållens restavfall. Gemensamt för dessa rapporter är att schabloner använts eller antaganden gjorts kring materialsammansättningen för flera avfallsfraktioner för att uppskatta klimatpåverkan samt att data över klimatpåverkan i vissa fall är aggregerad där summan av flera underliggande avfallsfraktioner redovisas. Därutöver finns det också kunskapsluckor kring förekomsten av vilka olämpliga ämnen som olika avfallsfraktioner i restavfallet innehåller. Olämpliga ämnen är sådana ämnen som finns på kandidatförteckningen eller kan vara ämnen som på annat sätt kan försvåra materialåtervinningen. Sammantaget bidrar detta till osäkerheter kring potentialen för olika åtgärder som exempelvis ökade och förbättrade källsorteringsmöjligheter, eftersortering, kemisk återvinning samt CCU och CCS, för att minska klimatpåverkan från energiåtervinning av hushållens restavfall.

Syftet med projektet är att ge en ökad förståelse för vilken klimatpåverkan ingående avfallsfraktioner i hushållens restavfall har. Detta genom att analysera avfallsfraktioner innehållande plast med avseende på bl.a. andelen fossilt respektive biogent kol, polymertyp samt innehåll av ämnen på kandidatlistan och annat oönskat material.

Baserat på erhållna resultat kan följande slutsatser från projektet dras:

• Hårdplastförpackningar och mjukplastförpackningar vilka omfattas av producentansvar står för 35–43 procent av de fossila koldioxidutsläppen vid förbränning av hushållens restavfall.
• Fraktionen Övrig plast, som består av plast som inte faller under något producentansvar, utgör 12–17 procent av de fossila koldioxidutsläppen vid förbränning av hushållens restavfall. Denna avfallsfraktion innehåller ämnen på kandidatlistan vilka kan vara ett hinder vid materialåtervinning.
• Fraktionen Övrigt brännbart står för 11–12 procent av de fossila koldioxidutsläppen vid förbränning av hushållens restavfall och innehåller ämnen på kandidatlistan (ftalater) vilket kan vara ett hinder vid materialåtervinning. Övrigt brännbart innehåller material som exempelvis leksaker, gummihandskar, hår, skor, mattor m.m.
• Blöjor bidrar till 6–9 procent av de totala fossila koldioxidutsläppen vid förbränning av hushållens restavfall. Blöjor och sanitetsprodukter omfattas inte av producentansvar och består av många olika sorters material.
• Textilier utgör 3–8 procent av de fossila koldioxidutsläppen vid förbränning av hushållens restavfall och av dessa textilier är omkring en tredjedel återanvändningsbara kläder, vilka det idag finns insamlingssystem för. Några olämpliga ämnen som försvårar materialåtervinning kunde inte identifieras. Från och med 2025 kommer kommunerna samla in uppkommet textilavfall separat.
• Tillsammans med fraktionen Blöjor kommer avfallsfraktionerna Övrig plast och Övrigt brännbart att stå för de största fossila koldioxidutsläppen från energiåtervinning av hushållens restavfall när fastighetsnära insamling av förpackningar är på plats. Något producentansvar förekommer idag inte för dessa avfallsfraktioner och förekommande material är svåra att materialåtervinna då det innehåller många olika sorters polymerer.
• En jämförelse av klimatpåverkan från avfallsfraktioner i hushållens restavfall gentemot tidigare studier är svårt att göra. En anledning till denna slutsats är att tidigare studier redovisar aggregerade data över klimatpåverkan innehållande flera avfallsfraktioner som var och en bidrar till klimatpåverkan vid förbränning. En annan orsak är skillnader i restavfallets avfallssammansättning mellan studier. Utifrån resultatet som baseras på faktiska mätningar för respektive avfallsslag, finns nu data från samtliga ingående restavfallsfraktioner i hushållens restavfall som bidrar till klimatpåverkan i samband med förbränning. Detta gör det möjligt att uppskatta klimatpåverkan från restavfallet och potentialen i olika klimatåtgärder utifrån olika kommuners specifika avfallssammansättning.

Du måste vara medlem för att kunna ladda ner presentationer. Om du inte är medlem kan du beställa presentationer under fliken "Beställ".

• Rapportpresentation 2024 03.pptx

  19,9MB