2024:04/Backcasting - Hur når Sverige fossilfri energiåtervinning från avfallsförbränning?
- Författare: Anders Granberg och Malin Forsgren, 2050 Consulting AB Avfall
- Antal sidor: 92
- Pris: 300
Den här rapporten visar hur omställningen till fossilfrihet för energiåtervinningsbranschen skulle kunna se ut från nuläget fram till 2045.
Avfall Sveriges medlemmar enades 2019 om klimatambitioner som bland annat omfattar halverade fossila utsläpp från avfallsförbränning senast 2030 samt utsläpp nära noll senast 2045. Under våren 2021 genomförde Avfall Sverige en backcastinganalys där vi undersökte vilka åtgärder som har störst potential att minska växthusgasutsläppen från våra anläggningar till 2030 och 2045. De åtgärder som kartlades, kvantifierades på övergripande nivå. Resultatet visade att genom en kombination av olika åtgärder kan fossila utsläpp från energiåtervinning minskas med mer än 60 procent fram till 2030. Detta kräver dock teknisk utveckling inom sektorn samt en förstärkning av styrmedel och regelverk i hela värdekedjan för fossila material.
För att adressera den snabba utvecklingen och de föränderliga förutsättningarna inom energiåtervinningsbranschen har en uppdatering av backcastinganalysen genomförts. De åtgärder för minskade fossila utsläpp från energiåtervinning av avfall, som togs upp i den tidigare backcastinganalysen, har uppdaterats, analyserats och förutsättningarna för genomförande har beskrivits mer i detalj. Även den uppdaterade analysen visar att vi kan nå våra mål, även om det ställer stora krav på hela branschen att vidta åtgärder under de närmsta åren.
Den stora klimatutmaningen för energiåtervinning av avfall är den plast som inte sorteras ut och återvinns, för att i stället gå direkt till energiåtervinning. Ett skäl är att dagens affärsmodeller ofta gör det dyrare att använda återvunnen råvara än jungfrulig. Ett annat är bristande incitament för att alla förpackningar och produkter som sätts på marknaden ska vara återvinningsbara. Ytterligare en utmaning är ett outvecklat producentansvar för vissa delar av avfallet och att kraven på källsortering för de verksamheter och människor som använder plast inte är tillräckligt tydliga. Energiåtervinningsföretagen kan inte lösa problemet på egen hand, utan är beroende av att synen på och hantering av plast i samhället förändras. Det här kan vi bara uppnå genom att samarbeta med aktörer som har rådighet i andra delar av värdekedjan, exempelvis producenter, återvinningsaktörer, fastighetsägare, konsumenter och verksamheter.
EU har satt ett ambitiöst mål att 55 procent av allt förpackningsavfall i plast ska återvinnas till år 2030. Detta har följts upp av förändringar i lagar och förordningar kopplat till EU:s gröna giv. Vi ser positivt på att detta bör leda till minskad andel plast i avfall och ökade volymer plast som faktiskt kan materialåtervinnas. Det är helt centralt att EU:s ambitioner för området inte mattas av, och att Sverige går före i denna omställning.
Du måste vara medlem för att kunna ladda ner rapporten. Om du inte är medlem kan du beställa rapporten under fliken "Beställ".
Den här rapporten visar hur omställningen till fossilfrihet för energiåtervinningsbranschen skulle kunna se ut från nuläget fram till 2045.
Avfall Sveriges medlemmar enades 2019 om klimatambitioner som bland annat omfattar halverade fossila utsläpp från avfallsförbränning senast 2030 samt utsläpp nära noll senast 2045. Under våren 2021 genomförde Avfall Sverige en backcastinganalys där vi undersökte vilka åtgärder som har störst potential att minska växthusgasutsläppen från våra anläggningar till 2030 och 2045. De åtgärder som kartlades, kvantifierades på övergripande nivå. Resultatet visade att genom en kombination av olika åtgärder kan fossila utsläpp från energiåtervinning minskas med mer än 60 procent fram till 2030. Detta kräver dock teknisk utveckling inom sektorn samt en förstärkning av styrmedel och regelverk i hela värdekedjan för fossila material.
För att adressera den snabba utvecklingen och de föränderliga förutsättningarna inom energiåtervinningsbranschen har en uppdatering av backcastinganalysen genomförts. De åtgärder för minskade fossila utsläpp från energiåtervinning av avfall, som togs upp i den tidigare backcastinganalysen, har uppdaterats, analyserats och förutsättningarna för genomförande har beskrivits mer i detalj. Även den uppdaterade analysen visar att vi kan nå våra mål, även om det ställer stora krav på hela branschen att vidta åtgärder under de närmsta åren.
Den stora klimatutmaningen för energiåtervinning av avfall är den plast som inte sorteras ut och återvinns, för att i stället gå direkt till energiåtervinning. Ett skäl är att dagens affärsmodeller ofta gör det dyrare att använda återvunnen råvara än jungfrulig. Ett annat är bristande incitament för att alla förpackningar och produkter som sätts på marknaden ska vara återvinningsbara. Ytterligare en utmaning är ett outvecklat producentansvar för vissa delar av avfallet och att kraven på källsortering för de verksamheter och människor som använder plast inte är tillräckligt tydliga. Energiåtervinningsföretagen kan inte lösa problemet på egen hand, utan är beroende av att synen på och hantering av plast i samhället förändras. Det här kan vi bara uppnå genom att samarbeta med aktörer som har rådighet i andra delar av värdekedjan, exempelvis producenter, återvinningsaktörer, fastighetsägare, konsumenter och verksamheter.
EU har satt ett ambitiöst mål att 55 procent av allt förpackningsavfall i plast ska återvinnas till år 2030. Detta har följts upp av förändringar i lagar och förordningar kopplat till EU:s gröna giv. Vi ser positivt på att detta bör leda till minskad andel plast i avfall och ökade volymer plast som faktiskt kan materialåtervinnas. Det är helt centralt att EU:s ambitioner för området inte mattas av, och att Sverige går före i denna omställning.
Du måste vara medlem för att kunna ladda ner presentationer. Om du inte är medlem kan du beställa presentationer under fliken "Beställ".
Senast uppdaterad - 2024-03-22